Aftonbladet – 6 december 1858, sida 2

Posttidningen, som under de sista åren vait ganska treflig och sett glad ut,, ändrade blötsligen lynne i lördags och uppträdde på jelfva Barbara-dagen något surmulen och snarrig. Den otrefliga väderleken var dock cke ensamt dertill vållande; Aftonbladets ariklar i statsskuldsättningsfrågan hade sin goda andel :deri. Rimligtvis. böra. .Posttidningens och våra åsigter i. berörde fråga vara något lika; men denna omständighet berättigar ändock icke vår kollega: att, såsom han nu gjort; lels debitera oss för, åtskilligt, som i berörde artiklar icke förekommer, och dels misstyda våra ords ; Sålunda uppgifver Posttidningen, att Attonoladet i förenämde artiklar sökt uppskrämma ig sjelft och allmänheten med förespeglingar om omöjligheten för landet att bära en större skuldsättning än den vi redan ega. Om vår irade kollega verkligen läst igenöm, dessa ariklar, så skulle han säkert hafva funnit, att vi alldeles icke inlåtit oss på den frågan, huru stor skuld Sverge kan bära. Vi hafva endast beräknat, dels hvad de utländska lån, som staten redan fått ikläda sig, årligen kosta, och dels hvad en med angifna summor ökad skuldsättning, om den göres, sannolikt skall kosta landet. Posttidningen torde, alltså vid närmare eftersinnande få medgifva att viicke yttrat ett enda ord om: det statsskuldsbelopp som Sverge förmår eller icke förmår att bära. Posttidningen uppgifver vidare, att den grund, hvarpå Aftonbladet i förenämde artiklar förnämligast bygger sina slutsatser, är uppgifter om en förhandenvarande enorm statsbrist,. Äfven af detta yttrande synes det, att vår kollega icke läst våra uppsatser. Vi hafva beräknat, :tt i nettobehållningen å tulluppbörden för innevarande år en sannolik brist af 4,080,000 rdr skall uppkomma, och att om så inträffar, skola näst sammanträdande ständersnödgas fylla den. Men vi hafva icke begagnat uttrycket enorm -statsbrist, ty nyss anförda belopp, jemfördt med den ofantliga summa, hvartill statens inkomster beräknats, sedan de likaledes ofantliga statsutgifterna med en oerhörd frikostighet fixerats, är visserligen ganska respektabelt, men ändock icke enormt,. — En insändare med signaturen J. A. G. har i Aftonbladet för i fredags gjort åtskilliga anmärkningar mot vårt beräkningssätt af tullmedlen och den förmodade bristen uti desamma. Vårt svar derpå förekommer i lördagsbladet, och vi taga oss friheten hänvisa Posttidningen; och dess läsare till detsamma, på samma gång vi särskilt vilja erinra både Posttidningen och J. A. G: om hr finansministerns egen uppgift. då han föreslog nedsättandet af en finanskomit, nemligen. att den behållna tullupp börden för detta års trenne qvartaler icke uppgår till mer än ?, af hvad densamma utgjorde under motsvarande tid sistlidne år. Posttidningen khorrar vidare öfver det oriktiga deri, att inprägla fördomar, söm sedermera omöjliggöra en lugn pröfning af frågan (om den utländska skuldsättningen). Men vi hafva alldeles icke, .hvarken i detta eller något annat fall, sökt hos allmänheten inprägla några fördomar. Vi hafva blott varnat för den statsskuldsättningsmani, som nu genom så många medel befrämjas, och det kan väl icke Posttidningen rubricera såsom ett vädjande, å vår sida, till fördomarne, då Posttidningen sjelf oförbehållsamt antyder,:att de; som se allt i rosenrödt och derförexifra för stor statsskuldsättning, kunna göra lika Mycken skada som de, hvilka se allt i svart. Posttidningen förklarar vidare, att -?det icke står så illa till i landet som Aftonbladet proklamerat.? Men huru illa hafva vi då proklameradt att det står till. i landet? Vi hafva omförmält att här i allmänhet är ondt om: penningar, och det kan väl Paosttidningen, icke heller bestrida? Eller är det för henne okändt till exempel, att tolf millionersfonden är i det aldra närmaste utlånad mot åta procents ränta; att nämde fond. är till ganska betydlig del utlemnad till egare och idkare af jordbruk, hvilken näringsgren allra, minst nu förmår draga så hög ränta, att. räntefoten i allmänhet stigit flera procent, och att en ofantlig mängd stadsoch landtfastigheter förgäfves utbjudas till salu? Det är sannt, att ställningen hade kunnat vara vida värre nu, och att den verkligen är bättre, än hvad den för ett år sedan befarades skola blifva. Men visst är emellertid, att endast en tunn hinna lagt sig öfver det djupa såret, som ganska lätt ånyo kan bryta upp, om ej all möjlig försigtighet iakttagas. : Om vi, såsom Posttidningen behagat uppgifva, proklamerat ställningen såsom förtviflad, så är det väl klart, att äfven vi skulle ifrigt förordat utländska låns upptagande, såsom ett räddningsmedel. Men nu hafva vi i de förenämde artiklarne framställt, såsom en af nödvändigheten absolut påkallad åtgärd, sparsamhet i satsutgifterna och ett. klokt användande af satsinkomsterna vid nästa riksdag. Ett sådant yrkande, vi inse det ganska väl, skall för mången vara ytterst misstagligt, helst då vi dessutom djerfts häntyda derpå, att de stora. besparingar i statsutgifterna, som ständerna lätteligen kunna göra, om blott viljan är god och föresatsen orubblig, böra anslås till fortsättning af de påbörjade jernvägsarbetena, och således en ytterligare utländsk skuldsättning undvikas, 2 Vi hafva icke heller, såsom Posttidningen uppgifver, påstått att Sverge är i bankruttillstånds — eller kan vår irade kollega uppvisa, att vi någonstädes i de artiklar, mot hvilka han -polemiserar, så yttrat oss? Vi ing ULOPNSje 2 hafva blott erinrat: derom, att ifall. Svergel. alltjemt skuldsätter sig i utlandet på dryga vilkor, så kunna och under vissa vilkor måste de bedröfligaste följder deraf uppkomma, isynnerhet som den fortgående utländska .skuldsättningen äfven vanligen föranleder till ett besinningslöst slöseri med statens egna tillgängar. ; : Posttidningen förmenår vidare, att vår kredit i utlandet småningom skall gå förlorad, och att de lån, som staten framdeles möjligen der nödgas upptaga, skola bii ganska om tidningspressen, i stället att af alla krafdyra,