Aftonbladet – 29 november 1858, sida 3

man, ty det finnes I bygderna lika förnäm folk som de., Vidare förtäljde gästgifvarmor att kronprinsen för ett par år sedan hade be sökt Toftemoen. Äfven Carl Johan hade fö! många år sedan varit der. Han emottogs a! dåvarande gästgifvaren och familjebufvude med följande helsning: Fastän du cj är a! kungligt blod, så helsar jag dig dock hjertligt välkommen under en konungasons tak och ber dig betrakta mitt hus som din egendom. På tal om kungliga förhållanden, vill jag ickeförtiga, att jag blef storligem bedragen i mina föreställningdr om de sympatier H. EK. H. kronprinsen förvärfvat i Norge. Hos de personer af olika vilkor och samhällsklasser, med hvilka jag råkade in på detta samtalsämne, fann jag dessa sympatier vara af svålaste beskaffenhet. Jag aktar mig för att häraf draga slutsatser i afseende på sinnesstämningen hos folket i dess helhet; jag anför det blott såsom måhända en egendomlighet hos de enskilta subjekter, som behagade meddela mig de tänkesätt de i all undersåtlig vördnad hysa om ifrågavarande höga personlighet. Att han visat sig folkelig nog att bevista den senaste konstitutionsfesten i Kristiania, hade icke åstadkommit något omslag i dessa personers opinion. Det är omöjligt, så resonnerade de, att han kan hysa vänliga tänkesätt not våra fria institutioner, ehuru han visserligen vill låta påskina sådant — då han i Sverge, der han har friare händer, gör sig känd som afvog mot äfven de svagaste tendenser till ett förnuftigare oeh rättvisare statsskick. Vi skulle önska, i hans erkändt öppna och manliga karaktärs intresse, att han äfven här i Norge visade sig sådan han i hjertat är. Vi vore alldeles icke rädda för följderna af en sådan öppenhet.