Aftonbladet – 27 november 1858, sida 3

ströms uppförande flera gånger tillförene förekommit, vändt sig endast till bemälde Weström samt tillsagt honom att åtfölja svaranden till läroverkets sessionsrum, för att der erhålla varning för sitt okynniga beteende, men hade Weström icke velat efterkomma tillsägelsen, utan, på svarandens förnyade erinran derom, svarat blott Nej,; att, sedan svaranden varnat ej mindre Weström än äfven samtlige bans kamrater för följderna af att icke visa aktning och ovilkorlig lydnad för sina lärare, svaranden från rummet aflägsnat sig, hvarefter morgonbönen samt läsningen den dagen på vanligt sält försiggått; att, då svaranden nästderpåföljande måndagsmorgon den 30 i samma månad vid lika tid inkommit i skolhuset, svaranden, i förmodan att Weström då skulle villigare hörsamma svarandens uppmaning, åter ingått i nämde klassrum samt ånyo tillsagt Weström att vara honom följaktig till sessionsrummet, men hade We ström jemväl då likaledes svarat Nej, hvarvid svaranden, med afseende å den grofva olydnad samt den trotsighet Weström städse visat, under yttrande Du måste hafva agav, fattat uti Weström samt med en medhafd käpp tilldelat honom ett slag; att svaranden, ehuru Weström vid det sålunda erhållna slaget slitit sig lös, derefter med käppen slagit honom flera gånger, och, enär gossen Weström derunder, enligt svarandens nu begagnade uttryck, sprungit hit och dit i klassen, hade icke alla slagen träffat der ämnadt vary medgifvyande svaranden, att gossen Weström strax efter det han erhållit det första slaget, fallit omkull å golfvet, men ansåg svaranden det en bordsfot, hvilken Weström vid sitt lösslitande kommit att vidröra, dertill bidragit lika mycket som slaget; härförutsn tillade svaranden, att, ehuru Weström Wwarit den mest trotsiga yngling, med hvilken svaranden under sin trettioåriga tjenstetid vid skolan haft att göra, och oaktadt Westrom under hela den tid han vistats vid läroverket varit särdeles okynnig, svaranden likväl ansåg den Weström tilldelade agan kanske hafva varit något för sträng, så att svara. den sedermera önskat att den skett mildare; att den käpp, hvilken svaranden vid de ifrågavarande slagens utdelande begagnat, icke varit försedd med dobbsko, och förevisade svaranden -nu samma käpp, som befanns vara en gul rörkäpp af ungefär trefjerdedels tum i diameter vid smalaste ändan, hvarå tillförene syntes hafva varit anbragt dobbskoning, som nu likväl var borta; att svarabden vanligen icke brukar hålla uti de studerande ynglingar, hvilka han tilldelar aga, enär han anser dem sjelfvilligt böra emottaga den tillrättavisning, som han i egenskap af rektor eller lärare gifver, men hade svaranden vid , åtalade tillfället, till följd af ynglingen Weströms trotsighet, fattat uti och fasthållit honom, under det första slaget utdelades, dock hade sedermera flera slag, med anledning deraf att Weström vände sig hit och dito, men afstraffningen utan afseende derpå fortsattes, möjligen träffat å sådana delar af kroppen, hvilka svaranden ej afsett, ett erkärfffande, som kärandeombudet anhöll särskilt måtte blifva i protokollet antecknadt. (Forts.) Kalmar den 20 November. I förra veckan kom till M. en.ung herre, som sade sig vara hemma i Malmö och vilja köpa bräder; och låtsade han vilja betala dem bra. Köpings unga handlande hörde det gerna och emottogo honom rätt artigt, hvilket af honom besvarades med champagne m. m., som reqvirerades på vår väl försedda gästgifvaregård. Man lefde. på det viset kräseliga och aftalade stora affärer samt gjorde sig glada förheppningar, intill dess att, efter några dagars sus och dus, man erfor att den ståtlige grossören hade rest vidare norr ut, utan att säga sina vänner farväl och utan att hafva betalt det minsta af sitt vivre här på stället. Mångens näsa blef nu förlängd, och soopehheten minskades ej af en snart anländ underrättelse pr telegraf, att den gentile berren var en simpel tjuf, som under förbiresan vid Bröms hade föröfvat stöld derstädes. Pertelegraf vardt han eftersatt, upphunnen och fängslad; och inom få dagar efter kalasandet återkom supbrodern, smidd i bojor. Det blef nu ingen vidare fråga om affärer med honom. Ifrågavarande industririddare hade, efter hos polisen härstädes skedd anmälan, på Bröms gästgifvaregård berättat, att han ämnat resa från Kariskrona med ångbåt, men blifvit af bekanta, som för honom hållit en sexa, uppehållen, så att ångbåten afgått med hans saker och penningar. Dertill hade han å Jemjö glömt sin portemonnaie. Han lemnade derföre skjutsbonden anvisning att hos gästgifvaren på Jemjö få betalning för skjutsen af de penningar som funnos i portemonnaien. Såsom bättre klädd blef den resande, som kallade sig Falk, inbjuden i gästgifvarens enskilta rum för att skrifva förenämde anvisning. En stund efter hans afresa saknades i rummet en bon;our och en pistol. Kommen hit till staden, begärde han genast få tala med gästgifvaren Wickström och presenterade sig under namnet Athmer, berättade sitt öde rörartde sina saker och sin portemonnaie samt framställde begäran att få låna penningar att betala skjutsen hit till staden tills han här träffade någon af sina många bekanta. Hans begäran bifölls, men påföljande morgon befanns mannen borta och afhördes ej vidare. Påföljande dag spordes han från Timmernabben och sedermera från Mönsterås. I följd af stadsfiskalens reqvisition pr telegraf blef mannen häktad i Oscarshamn, der han kallade sig O. von Björnberg. Han lärer vara son till en vid Göta artilleri anställd, i Kristianstad boende underofficer Falk. Vid ett tillfälle, då han rymt från Malmö till Köpenhamn, skall han hafva begagnat ettför en person med namnet Athmer utfärdadt pass och sedan dess kallat sig ömsom Falk och Athmer. (Bar.) LAND Tr SKER Kabnar den 20 Nov. I följd af den goda roderskörden-i.de vestliga trakterna af Kalmar län och i tillgränsande delar af Jönköpings län har kreaturshandeln, nu på hösten, blifvit mer och mer liflig, afven i strandtrakterna här å orten, hvarest spekuauter vester ifrån kringresa och uppköpa kreatur till anska försvarliga priser. Kölden har mer .och mer ökats med hvarje dag; ock vattenbristen, som på flera orter i länet vållar Aliot omak —Sambestäde måste folket drifva krea