att så använda den söm redan finnes; att densamme gör all den nytta den möjligtvis kän: Detta kan e ske utan arbetstidens förändring. Bankens 3:ne kas sor Öppnas nu kl. !, 10 f. m. och hållas öppna all: 3 till kl, 1 e. m., samt en till kl. !, 2. Denna an ordning vore nog bra, om ej ivenue omständighetei fuhnes, hvilka vederbörande ei synas hafva tagit i betraktande vid tidens beståmmande. Den ena af dessa är, att affärslifvet vanligen ej vaknar till lif förr än ett godt stycke fram på förmiddagen; sedar posterna blifvit öppnade och man fått restaurera sig en smula från föregående dagens arbete; den andra och kanske ändå vigtigare är allmänhetens benägenhet att sätta allt på sista stund. Följden. häraf är den, att före kl. 11 är vanligtvis nära nog ingenting att göra under de flesta månaderna af året, och af de par hundrade insättningar, som göras på dagen, äro oftast, enligt hvad speeialföraren uppgif! vit, 10, 15 högst 20 verkstälda före kl. 11. Påtryckningen börjar sedan fram emot middagen och slutar vanligen meöd fullständig stockning hos den kassör, som ensam skall besörja insättningarne den sista halftimman. Uttröttad, som han då är, och jägtad från. alla håll, är ej att undra på om allmänheten får se sura miner och höra ett och annat om söl etc. Dessa olägenheter skulle, i insändarens tanka, till en stor del försvinna eller åtminstone mildras genom arbetstidens förändring. Om af bankens 3:ne kassor den ena öppnades kl:, il och de tvenne öfriga kl. 11 förmiddagen, samt sedermera alla-3 Vore för all mänheten tillgängliga till kl. !, 3 eftermiddagen skulle derigenom obestridligen flera fördelar vinnas. De af allmänheten, som -hade större expeditioner, komme i tillfälle att på morgonen ordna sina sedlar och i följd deraf kunna inlemna dem vid arbetstidens. början, i stället för att, som nu är fallet, e hinna till banken förr än halfva arbetstiden är. till indagången, och då på samma gång som de flesta insättniogarne tillströmma.. De vigtigaste posterna komma vanligen ej-heller förr än längre fram på . om. deraf uppstår äfven under nuvarande förhål:ande för affärsmännen betydande olägenheter vid leras transaktioner red banken: Det händer ofta .tt ordres komma med posterna om inkasstrande af nedel på andra händer, för. att insättas på i landsten vistande personers kreditiver och uppoch afskrifningsräkningar, för itlösen af förfallna lån, vexar och accepter m. m. För att ni på åtskilliga ställen uppbära dessa penningar åtgår halfva förmidlagen, och är då lyckan god, så erhåller inkasseraren hos minuthandliarne en hop småsedlar. Anländ ned dessa till banken framåt 1-tiden, finner han der redan före sig så mycket folk, att hän ej kan expetieras inom den bestämda tiden. För omflyttningar f medel från enskilda banken till riksbanken och omvändt skulle en framflyttad arbetstid äfven vara till gagn: Alldenstund enskilda banken ej öppnas törr än kl. 11, är riksbankens tidigare öppnande i ofvannämde hänseende till ingen nytta, då deremot en timma längre på middagen skulle vara af synnerlg vigt. Den olägenhet, som genom arbetstidens förändring skulle kunna uppstå för vederbörande tjenstemän, tror insändaren ej vara af särdeles betydenhet och i alla händelser vida mindre än att först sluta i nu vanlig tid och sedermera hålla öppet på eftermiddagen Ett sådant arrangement, hvilket insändaren Hört vara påtänkt, är icke allenast nästan overkställbart, utan innebär äfven en orättvisa emot den del af bankens tjenstemän, som deraf komme att drabbas. Äfven för banken skulle det komma att medföra kostnader, emedan flera af de tjenstemän, som komme att belastas med eftermiddagstjenstgöring, ej skulle underkasta sig denna, alidenständ deras fullmakter lära vara af den beskäffenhet, att de emot deras vilja ej kunna åläggas utsträcktare tjenstgöringsskyldighet in den, som funnits vid defas tillträde till tjensterna, och sålunda bankostyrelsen se sig hödsakad att-antingen förflytta dessa tjenstemän på indraghingsstat eller aflöna andra, som gjorde deras tjenst om eftermiddagarne. Detta senare alternativ skulle i alla fall, åtminstone hvad kassörerna beträffar, vara overkställbart, såvida ej såväl de ordinarie som de biträlande kassörerna skulle redövisa hvar för sig, hvil-åset återigen skulle föranleda nya svårigheter och förSkad tjenstgöring för en annan afdelning af bankens tjenstemän, och så in infinitum. Men hvad som hufvudsakligen talar mot förslaget att hålla bankens kassor öppna på eftermiddagen är att allmänheten deraf skille hafva ingen eller högst obetydlig nytta. Om vi antaga att kassorna hölles öppna från kl. 4 till 6 e. M., så af det jast en tid, då affärsoch köpmän — och för deras skull är väl meningen att berörde arrangement skulle vidtagas — vanligen intaga sin middag, ty sällan går väl någon på sitt kontor i vahliga fall före kl.! ,6, hvad skulle då kunna uträttas på en knapp halftimhia? För öfrigt måste man inse obilligheten af att nödga dem af tjenstemännen, som kunna åläggas eftermiddagstjenstgöring, antingen att intaga sina middagar ute på källare och värdshus, då man bör inse ått den korta tiden mellan kassornas tillslutande och öppnande på middagen ej tillåter de Iihgre bort boende att 2å hem, eller ock att flytta i bankens närhet, der hyrorna alltid måste vara dyrare och skulle bli det ännu mera just derigenom. Äfven de yngre ijenstemännen, som ej hafva egna familjer, skulle komma att lida härigenotn; emedan de flesta, för :tt kunna existera, måste söka sig biförtjenster geom, eftermiddagsarbete på andra håll cch således senom ökad tjenstgöring i banken utestängas fråv möjligheten af biförtjenst. Dessutom bör ej förbises, att i anseende till den långsamma befordringen !v banken är flertalet af de så kallade yogre eller ättare lägre tjenstemännen äldre män och många sifta och behöfva således ännu mera att få dispoaera eftermiddagen för att känna förtjena något mera än den knappa lön, som bestås. En och annan af dö bättre lottade, som om somarne på något landställe söka en behöflig rekreation för sig och de sina, skulle äfvenledes gå misie härom till största delen; ty förutsatt att banken håles öppen för allmänheten till kl. 6, så kunde dock jenstemänten ej vara lediga förr än framåt 8. Slutatserna göra sig sjelfva: Genom tjenstgöringstidens förflyttande till !,11— 23 för en och 11—3 för de bådä andra expeditionssassorna samt tidens ordnande i öfverensstämmelse rärmed för de 3:ne vexlingskassorna, tror insändaen att alla partier skulle blifva nöjda. Hvad tjentemännen beträffar, bör det vara lätt att få veta ieras åsigt genom infordrande af vederbörande aflelningschefers utlåtande, och allmänheten ger sig 40g tillkänna; om den finner sig missbeiåten. Insändaren, som med intresse följer allt hvad som ör underlättande af allmänhetens transaktioner med le publika verken och isynnerhet banken, der så nycket ävnu återstår att önska, är ej nog försSäten att vilja anse sitt förslag för den enda och ättaste utvägen att äfhjelpa olägenheterna, men våsar tro, att ett godt råd, stödt på upplysningar, innemtade af sakkunnige personer, ej är att förakta. 338 t i ! SR Till redaktionen af Åfionbladet. Bokhandlaren A. Bonnier bar i Aftonbladet tillännagifvit, att skådespelet Lifvet är en drömn ones till salu i hans boklåda. Då han låtit införa etta tillkännagifvande omedelb-rt efter Kongl. tea