Aftonbladet – 20 november 1858, sida 3

Hura skiljer nya stadgan för elementarläro verken mellan akademiska lärdomsförtjen. ster och praktiska skolmeriter vid tillsätt ning af lektorstjenst? (Insändt.) Då ej obetydlig olikhet i meningar rörande denna för elementarläroverken ganska vigtiga fråga är rådande, torde ej vara öfverflödigt att underkasta densarema någon offentlig diskussion. Att en lektor bör vara fullt hemmastadd i sitt läroämne samt ega förmåga att någorlunda följa med sin vetenskaps framsteg, kan ej bestridas.. Men ingalunda behöfver han all den höglärdhet och predisponerande teoretiska fallenhet, som är på sin rätta plats hos universitetsläraren; man kan snarare på grund. af flerfaldiga erfarenbetens . vittnesbörd. sätta i fråga, huruvida icke dessa egenskaper hos lör rare vid elementarläroverk mera skada än gagna. -Deremot: är obestridligt, att en god och säker fond af pedagogisk erfarenhet, isynnerhet i ämnet, för en sådan lärare är af största vigt. Om: man dessutom besinnar, huru ofördelaktigt det måste verka på elementarläroverkens framtid, om-genom unga akademidocenters ständiga föredragande framför äldre, erfarna-skolmän vid besättande af lektorplatser; dessa i allmänhet. komme att intagas af i pedagogiskt hänseende oerfarna unga män, under det adjunktsoch kollegabefattningarne komme att anses såsom så underordnade, att män med goda, grundliga insigter föraktade att vid dessa söka anställning, skall man vid ett fördomsfritt bedömande af frågan lätt komma till den öfvertygelsen; att befordringslagen börde gynna erfarna skolmäns befordran till