Aftonbladet – 19 november 1858, sida 3

Hos ers majestit? frågade Dalberg. Jag har bittert missräknat mig. Om förlåtelse, men det kunde endast vara händelsen, ifall ers majestät verkligen hyst den fruktan, att de skulle missbruka den kännedom. de: vunnit: om våra förhållanden till vår skada hos den nya makt de nu tillhöra. Det bekymrar. mig föga! Vid deras ålder och med deras tänkesätt blir man icke förrädare, Jag har deremot missräknat mig på en stor förhoppning; ty vet, min major, de planer jag vid dessa ynglingar fästat sträckte sig långt in i Sverges framtid och voro nära sammanväxta med dess väl Dalberg fästade på konungen en blick, som ganska otvetydigt tolkade hela vidden af den förvåning dessa ord hos honom väckte. , Ni väntade er icke detta ? sade konungen. Nej, i sanning, svarade Dalberg: Ni torde påminna er den dag och det tillfälle, då ni kom att anbefalla dem åt mitt beskydd., S Fullkomligt! Ers majestät hade nyss inhemtat underrättelsen om sin sons födelse.n Ålldeles, och den glädje, som genomströmmade mitt hjerta, upptog i sin liflighet alla andra känslor. Vid berättelsen om edra skyddlingars besynnerliga öden; vid deras åsyn, hvarvid jag genast kände mig intagen ull deras fördel, fattade jag en plan, vid hvilken Jag alltjemt fasthållit mig med ett stigande intresse Ers majestäts nåd har för dem ersatt förlusten af en faders omtanka., Den har hos mig varit dermed förenad. Jag vill säga er allt; ty hvarföre. skulle jag nu göra en hemlighet deraf? Ni skall bättre förstå att bedöma de känslor, .den. nyss erhållna underrättelsen bos mig måst väcka; sedan ni skådat in i mina afsigter,