återkomma. Ni torde nu få erkänna att jag förstår mina beräkningar. Jag beundrar dem, ers majestät. Gillar ni dem också? 5 Jag förmår icke se allt med samma klara blick. Ers majestät! ljöd från andra sidan af salen en röst, som med ett välkändt ljud träffade konungens öra. Hauser! sade konungen. Och ni, Radziejowsky, inför mina ögon ! tillade han med mulnande blick, i det han såg denne vid den förres sida. Hauser hade nemligen nyss anländt och, belt stolt öfver att så lyckligt hafva utfört sitt värf, samt gin föresatts trogen att icke ett ögonblick lemna sin fånge undan sina ögon, med honom hastat till sin höge herre, för att aflägga berättelsen om de oväntade händelsernas förlopp, men, underrättad om hvarest och hvarmed han var sysselsatt gått att uppsöka honom och inträdt i det ögonblick vi nyss antydt. Radziejowsky stod med korslagda. armar, lugn och stilla, som en bildstod. Som ers majestät sjelf behagar öfvertyga sig, står kansleren här till alla delar i egen person inför ers majestäts ögon, sade Hauser med mycken värdighet i min och åtbörd. Jag ser det, sade konungen, men det förundrar mig att det är du som handlar i detta ärende. Af hvad skäl vågar du föra kansleren inför mina ögon ? Af det skäl att jag icke vågar släppa hohom undar mina, ers majestät Hvaraf kommer sig den myndighet du här vågar antaga ? Af deras flyktighet, åt hvilka ers majestät behagat lemna uppdraget af denna sak. Hvad säger du, Hauser? frågade konungen ifrigt.