Aftonbladet – 19 november 1858, sida 2

vs nn I SN RT NR RR AR vissa delar af kriminallagen för att i afseende på dessa införa och tillämpa det af lagberedningen uppstälda system, har det likväl lyckats att i några partiella stycken få lagen i enlighet dermed förändrad, t. ex. vid 1854 års riksdag, genom afskaffande af spöoch risstraffen samt i fråga om straff för stöld och rån, och vid 1856 års riksdagi fråga om förfalskning och bedrägeri. Vi lemna derhän, om kriminallagstiftningen i det hela vinner på denna sönderryckningsmetod; men när, med våra representativa former, förbättringarne icke kunna på annat sätt åstadkommas, får man väl dermed låta sig nöja. ; Hufvudsaken i den nu ifrågavarande nya lagen är i afseende på förfalskning att straffet derför i allmänhet blifvit högst betydligt skärpt från temligen ringa böter (20 å 40 daler) till straffarbete, från och med 2 månader till och med 10 år; att, för förfalskning af mynt eller penningesedlar, det förut stadgade straffet af livets förlust blifvit upphäfdt och straffarten förändrad till straftarbete, som likväl kan ådömas ända till på 10 år — ja till och med på lifstid. Den andra vigtiga omständigheten är att en hittills i vår lag saknad straffbestämmelse för bedrägeri i allmänhet blifvit i den nya lagen stadgad med en ganska betydlig latitud för domaren af böter från och med 5 till och med 509 rdr eller fängelse från och med 2 till och med 6 månader eller, om bedrägeriet är med särdeles försvårande omständigheter förenadt, straffarbete från och med 6 månader till och med 2 år (jemför 22 och 23 85 i den nya lagen). — Kronprinsen-regenten har i dag hållit konselj. — I extra ordenskapitel den 16 dennes har Kongl. Maj:t, enligt Posttidningen, utnämnt till kommendör med stora korset af Nordstjerne-orden landshöfdingen i Malmöhus län m. m. S. G. von Troil. — Vid sällskapets Pro Patria sammankomst i förgår upprättades förslag till återbesättande at ordförandeplatsen efter hofmarskalken Aminoff, och uppfördes derå: professor Huss, justitiekansleren von Koch och generaldirektören Stråhle. — Vi erinra dem af våra läsare i hufvudstaden, som intressera sig för de vigtiga ämnen i läroverksfrågan, som förliden lördag började diskuteras vid sammankomsten på lilla börssalen, att denna diskussion fortsättes på samma ställe i morgon kl. half 6 e. m. — Den under någon tid afbrutna telegrafförbindelsen mellan Dover och Calais har sedan den 11 dennes vårit återstäld. — Göteborgs Handelstidning meddelar följande insända erinringar med afseende å sjöfarten på Venern och de anstalter, som till dess betryggande böra vidtagas: nUnder en tid, då så många olyckor inträffa på sjön Venern, hvarvid både egendom och menniskolif förspilts, kan insändaren häraf icke undgå att påpeka vissa förhållanden, hvari ändring tyckes vara af behofvet påkallad. Under Venerns närvarande låga vattenstånd har i närmare 4 år Lurö skärgård varit enda stället, der fartyg öfver 7 å 8 fot djupgående kunnat passera. Vid inloppet till Lurö från Dahlbosjön finnes, utem några qvastprickar, endast en, förr hvitlimmad, nu mera mörk iafla, tienstgörande såsom sjömärke eller inseglingsbåken. Taflan kan, äfven vid full dager och klart väder, icke synas förrän man kommer den helt nära. Vid Luröbrott, inloppet från norr, der god både Å hamn och ankarplats erbjudes, finnes ej anbragt något sjömärke eller inseglingsbåken, På Aspholmarnes farled, som nu icke erbjuder mer än 7 fots vatten, sålunda för de flesta fartyg ofarbar, finnas deremot och underhållas trenne fyrar. Med hvad skäl och till hvilken nytta kan af föregåe nde bedömas. Vidare är, under närvarande låga vattenstånd, Kristinehams fyr af föga gagn och farleden äfventyrlig i mörker. Den skulle deremot blifva god, om endast en lanterna utsattes i riktning mot sydvest från fyren, så långt ut som möjligt. Der saknas icke klippor för anbringände af en sådan. — Man liser i Blekingsposten : Karlskrona stads etthundrasjuttioåttaåriga elände, vattenbristen, hotar nu på ett förfärande sätt sta1 dens hela befolkning. Under nära tvenne århundraden saknande en källådra på den torra klippan, har staden fått sitt färskvattenbehof till större delen fyldt från den trefjerdedels mil derifrån belägna Lyckeby å, hvartill kronan bidragit med vattenskutor, de af gammalt välsignade sköjtarne, och för resten har hvarje hushåll girigt uppsamlat det från hustaken rinnande regnvattnet, som naturligtvis ansetts vara det förnämsta, der man icke kunnat betala källvattnet, som äfven hemtas från Lyckeby. Betrakta endast en dag när sköjten kommer och lägger till vid bryggan, huru gatan, som leder dit, är fyld med vattenbärerskor, stora och små, de flesta dock barn, som, under föräldrarnes utevaro på arbete, svigta under den tunga bördan af två fyllda vattenämbar, hängande i ett ok från axlarne; se de små barnen, huru de i långa rader sträfva hemåt genom den vidsträckta staden, med den dyrbara bördan, och vi våga påstå att mången målare haft mindre tacksamt ämne för sin pensel. Men den, som vill se detta sorgliga skådespel, må skynda sig, ty viniern är i abnalkande och drager snart sitt istäcke öfver sjön. Då lägger sköjten in på kronovarfvet. Hvar skall den törstande stadsbon då få färskt vatten på den torra ön, der alla brunnar äro tomma och intet regnvatten fått samlas? Skall den fattige skicka de små barnen med vattenämbarne till Lyckeby, tre fjerdedels mil? På närmare håll finnes icke vatten. Klaga för ständerna hjelper ej. De hafva lemnat oss här på klippan i vår nöd. Vi veta att pressen förmår mycket med enhälligt klagomål, och vi bedja alla våra ärade medarbetare inom publiciteten, att icke glömma bort denna torra stad, der så många tusen menniskor i nära två århundraden suckat efter:en Guds gåfva; som de flesta andra städer ega i rikt mått, utan förena sina i i rop med oss till natiomen, att dem en gång med allsn nd Äta rs a NASA återkomma. Ni torde nu få erkänna att jag förstår mina beräkningar. Jag beundrar dem, ers majestät. Gillar ni dem också? 5 Jag förmår icke se allt med samma klara blick. Ers majestät! ljöd från andra sidan af