Aftonbladet – 18 november 1858, sida 2

mod, kraft och rättvisa, ihärdighet och sakt mod, med ett ord, genom de hjeltedygder, som haft sin blomstring på Sverges jord och sina dyrkare.i dess söner. Huru mycket angelägnare måste det då synas honom, atti.ett främmande land en eröfrad stad och inför en nation, som visat sig så svag för och lätt hän. förd af lyckans vexlande skiftningar, bringa sin unga gemål ett lysande och ståtligt mottagande! För detta ändamål och för att lika mycket smickra sin stolthet som krigare och som konung hade Karl Gustaf låtit föra alla de i Polen vunna krigstrofeerna till Elbingen för att der begagnas till dekorationer vid de tillämnade festligheterna, Men som Karl Gustafs forsta bud i allt var nyttan, voro också hans första omsorger riktade på dess befrämjande, hvarföre han, innan han befattade sig med något annat efter ankomsten till Elbingen, begaf sig till fästningen för att taga dess ekick i beskådande. Under det han gick omkring på de yttre vallärne på den sidan som har utsigt åt floden af samma namn som staden, och betraktade de skummande vågorna, som under den starka nordostliga storm, som blåste, strömmade in! från Frisches Haff och betydligt höjde vatten. ståndet öfver dess vanliga gräns, fästadeg hang uppmärksamet af. en liten segelbåt, som tätt under vallen, der hanstod.5tverseglades af ett fartyg, och hvars enda man otvifvelaktigt skulle hafva funnit sin graf i vågorna, såframt ej bans sällsynta rådighet kommit honom till hjelp. I det afgörande ögonblicket, då han först blef faran varse, reste han nemligen sig pp fattade i ett af tågen, som hängde ned rån bogsprötet, och halade sig vid detta upp på fartyget. På det afstånd konungen åsåg detta, och under den spänning hvarmed han följde fa rans utgång, fästade han ej någon uppmärk