Aftonbladet – 17 november 1858, sida 2

sade han, att vilja medgifva religiös frihet i absolut bemärkelse, ty staten vore förbunden att draga försorg derom, ait dess undersåter bekände någon religion; åtminstone, så anmärkte han, tätikte man på detta sätt i Sverge. Baptisterna skålle utan tvifyvel nlifva lagligt erkända vid nästa riksdag, ty deras atal hade mycket ti och de voro samvetsrauna menniskor, och aktning måste visas mot det sristliga samvetet; men erkebiskopen var mycket brydd ned afseende på hvad man skulle göra med personer, som icke ville blifva baptister, och ändock öfvergifva statskyrkan, och han åberopade härvid särskilt händelsen med en prestman, som var under åtal; men som, ehuru han afsade sig Tutherdomen, icke ville förklara sig såsoni medlemaf någon annan konfession. Vi dristade oss att säga: låt honom nedlägga sitt embete och utträda ur kyrkan och lemna honom sedan i logn. Men inkastet emot detta förfarande var det redan förut nämda; att staten då icke skulle ippfylla. sin skyldighet emot honom. Den tanken synes icke hafva framstått för erkebiskopen, eller, om den framstod, tillade han den ingen vigt, att hvad staten skulle ofelbart uträtta genom tvånget, vore att vilda skrymtare. Statsrådet, meddelade han vidare, sysselsatte sig med öfvervägandet af de förs ag, som borde framläggas för nästa riksdag, och han yttrade sin önskan, att baptisterna måtte uppsätta en skrift innehållande deras anspråk och fordringar; samt erbjöd sig att öfverlemna denna : skrift åt statsrådet, om den anförtroddes i hans händer. Han framstälde äfven såsom önskvärdt, att vi måtte utbedja oss en audiens hos kronprinsen, och sade att han var bjuden till gäst hos kronprinsen samma dag samt, om vi ville det, skulle framföra vår önskan i de ta hänseende. Detta anbud gjordes med så mycken artighet och synbar u-priktighet, att vi mottogo det med många tacksägelser och försäkrade honom att vi skulle vara beredda att inställa oss hos HK: H. när H. EK. H, behagade att befalla oss till:sig. Dagen. derpå erhöllo vi ett bref från erkebiskopen, adresseradt till den person, som åtföljde oss vid vårt besök och gjorde tjenst såsom tolk, och som var: en personlig vän till erkebiskopen-så välsom till mig sjelf. I detta bref blefvo två eller tre punkter bragta å bane; hvilka icke blifvit vidrörda under samtalet. Man skall förmodligen finna, att de blifvit tillräckligt bemötta i vårt svar. Här vill jag endast göra den anmärkning, att den allmänna. tonen i brefvet slog oss med öfverraskning, såsom utvisände en mindre gynsam sinnesstämning mot våra vänner, än vi af erkebiskopens samtal hade, ansett honom hysa, och mera försigtighet i ordnandet om den åsyftade lagstiftningen i;den religiösa frihetens intresse. Den skilnad, hvilken -han uppdrager mellan några få stilla, fromma. och . samvetsgranna baptister,. och det stora och tillväxande antalet af sådana hvilka beskrifvas såsom främmande soldenärer och belackare, som icke åsyftade spridningen af evangelium, utan endast att öfverändäkasta den lutherska kyrkan; är; jag är förpligtad att säga det; fullkomligt oförtjent och icke grundad på faktisk verklighet; och dennå del af brefvet väckte mycken ledsnad hos några ut: märkta medlemmar af statskyrkan, för hvilka det uppvisades. a t Valordningsfrågan: Den lika rösträtten har nu äfven blifvit an tagen af de valberättigade i Nyköping. Man läser i Nyköpingsbladet för den 12: Vid sammanträdet å rådhuset sistlidne tisdag blef valordningsfrågan omsider bragt till slut. Sedan åtskilligd preliminärfrågor blifvit undangjorda, förklarade sig nemligen ett öfs vervägande antal bland de valberättigade, medelst omröstning med slutna sedlar enligt skattebidrag till staden, för. lika rösträtt vid framtida: val af riksdagsman. Skilnaden, enligt skatteriksdalern, var deremot obetydlig, omkring 80 riksdaler. Denna utgång var före sammanträdets början icke väntad. Men under förhandlingarnes gång vånn per-capita-rösträttens anbängare tillökning; sannolikast till följd deraf, att motsidan spände bågen för starkt. En fraktion af denna sida tycktes besluten att icke medgifva ringaste modifikation af rösträtten enligt skattebidrag,och den andra fraktionen, som medgaf en sådan modifikation, hade, i det-enda förslag till: graderad skala som blef synligt, satt högsta antalet röster dubbelt högre än man ansett sig böra eller kunna begära i sjelfva det strängt konservativa Norrköping. Missnöje anmäldes mot den tillförordnade magistratens beslut i ett par frågor, men red,, som gjort sig, mödan att taga kännedom om de lagbud, som härvid kunna tillämpas, ät öfvertygad, att ingen högre auktoritet skall finna anledning upphäfva den tillförordnade magistratens domslut. ERE Länsstyrelsernas tredje årsväxtberättelser. Från Kalmar län (dat. d. 30 Ok.): Utiförut aflemnade berättelserna är redan omnämdt, hurusom väderleken under sommaren varit af gynnsam beskaffenhet inom norra och vestra delarne Jaf länet, men. att deremot inom de södra och östra delarne en långvarig stark torka verkat förstörande synnerligast på vårgrödan och sädesväxterna. Til följd häraf har skörden utfallit betydligt olika inom gr a rn ET ANE fA i