Aftonbladet – 17 november 1858, sida 2

rummet. Då Radziejowsky tillstängt dörren och hos sig gömt nyckeln, sade han, i det han lemnade dem i en liten matsal, till hvilken biblioteket från denna sidan gränsade: Dröjen här :medan jag ger Heinrich: en nöjsam -förklaring öfver mitt hastiga aflägsnande, tillika: med några befallningar för min återkomst, samt hithemtar schatullet,: hvilket jag anser rådligast att sjelf bära under kappan, för att undvika alla ämnen till uttydningar af den pratsamma värdinnan på Gyllene. örnen, i fall hon skulle få se; det. Georg och Mikael stannade. Efter en stund återkom Radziejowsky.med schatullet och den lilla asken med : perlorna, hvilken han lemnade i ynglingarnes hand, och sades Ändamålet med dessa är icke tvifvelaktigt, de äro bestämda för engelska kronans räkning. Troligen skulle den döde hafva gifvit order om deras öfversändande ifall hans tnnga icke blifvit förstummad innan han: hann: komma till den punkten. Såsom det nuär, bindens I icke af någon föreskrift; alltså, och emedan I svårligen sjelfva kunnen till fullö--begagna er af en skatt af så omätligt värde, råderjag er att lägga den i Karl. Gustafs hand. -I skolen derigenom göra -en insats, hvarpå I i alla ler skolen kunna draga en lika säker som ik vinst af lycka, ära och framgångar. Hvad Mikael och Georg : egentligen tänkte om -beskaffenheten af detta förslag, eller huruvida de ämnade sätta det i verkställighet, gåfvo de på intet sätt tillkänna. Under den fullkomligaste tystnad mottog. den senareiasken, hvaretter de alla lemnade detta ställe, från hvilket de medförde så genomgripande intryck och outplånliga hågkomster. Resan, som redan på aftonen af den omtalade dagen anträdts, hade fortsatts ända inemot gränsen af Polen, utan. att Radziejowskygännu