ståndna, mödor, dess behof af hvila och återhemtande af: krafter, voro. de nära att.tro det konungen endast roade sig med att pröfva deras lättrogenhet. 7; Hur klingar förslaget? frågade Karl Gustaf, som log åt: deras förvåning. Ynglingarne: tvekade en stund: om: hven: som skulle svara, och hvad: de iskulle svara; slutligen sade Mikael: Som ett äfventyr från den tid. Kjeltarne voro utrustade med gudarnes: allmakt. Du tror således. att det behöfs gudakrafter tills.det företaget. Jag erkänner att för. mina ögon synes: det icke vara ett menniskoverk. Men jag skall -visa att-med Guds, hjelp och mina svenskar skall jag utföra det. De äro då -oöfvervinneliga? H De äro tappra, trogna och ihärdiga i nöden och döden; detta skall göra dem oöfvervinneliga. De hafva ännu ej lärt sig kännå allt hvad: de förmå, men de skola här få lära det. Hvad vi således af Sapiehas. förräderi skola; göra oss till vinst är: af verlden beundran och inom oss sjelfva tillit till våra krafter. Hafva vi då icke väl gagnats af honom? I stället att svara, sänkte de begge ynglingarne -med ivördnad och beundran. sina hufvuden inför konungen. . XXI ..Hurn Mikael och Czarneokl sammanträffa. Hvad Karl Gustaf förutsett inträffade. Sapieha dröjde icke länge att begagna det gynnande tillfället att fly till sina landsmän. Redan:samma dag, han .skyddande intagit rummet : mellan dessa och svenskarne, fingo de sista lederna af deras eftertrupper se hur han, i skydd af en:skogbeväxt kulle, kring hvilken vägen svängde, vände om med sina qvartianer; och af de spejare, som vid mörkrets inbrott blefvo sända tillbaka att-kunskapa, om hans och Czarneckis vägar, inlupo de underrättelser att intet spår var att finnaaf någondera, De hade gått öfver floden till de på