Aftonbladet – 12 november 1858, sida 2

.Fullkomligt, ers majestät. Och vår tystnad skall blifva grafvens. Konurgen öppnade ett schatull, framtog er dukatrulle, delade den mellan de begge yng lingarne och. sade: Från i dag ären I fänri kar vid mitt gula garde. O, ers majestät, så mycken godhet! Och det under det ert eget hjerta måste vara djup såradt! sade Mikael. : Mitt hjerta? Afundsvärda oerfarenhet Hos konungen måste hjertat uppgå ihjernan liksom oljan i lågan, om det skall bli sker af till folkens ljus och ledning. Vid ett tecken med nanden, aflägsnade sig de begge ynglingarne. Karl Gustat insåg att han var räddad, som genom ett underverk, men att faran ännu hängde honom öfver hufvudet och blott kunde undvikas genom det förhatliga medlet att und: fly. Nödvändigheten gäckar allt val. Då solen uppgick öfver Zamosk, såg hon svenska lägret i fullt uppbrott, och då hon åter gått att gömma sig under horisonten, tände den räddade stadens invånare sina facklor och bloss för att vid deras sken under klockors ljud tåga mellan sina grusade hem upp till templen att tacka Gud för förödelsens lyktade tid. Alla gladde sig, utom Zamo ski, som bittert förgrymmade sig öfver att Karl Gustaf funnit tid att undkomma innan Czarnecki hunnit förekomma det. : XXL Karl Gastaf hämnare. Oaktadt upptäckten af Sapiehas förräderi, visade konungen honom samma bemötande som förut, lemnade honom tillträde till sin person, afhörde hans råd och visade sig äfven följa dem, i det han från Zamosk alltjemt styrde kosan söder ut, utan att tillkännagifva den bestämda afsigten dermed. För Georg och Mikael, som ofta af konungens välvilja erhöllo uppårag, hvilka försatte dem i tillfälle att -observera hans enskilta förnållande till polacken, syntes allt detta oförklarligt, helst följderna af de åtlydda rådentyck