Aftonbladet – 11 november 1858, sida 3

ende framtog brefvet och dermed antände sin pipa, på hvilken han helt förnöjd smackade under det han satte sig ner och tecknade följande: Tvungen i ett ögonblick, då Polen syntes öfvergifvet af sin rättmätige konuhg och hemfallet under sin inkräktares , makt, att hylla denna, ehuru förhbatlig den syntes mig, har jag icke velat återvända innan jag förmådde ådagalägga uppriktigheten af. mina. tänkesätt för mitt fädernesland på ett sätt som icke .allenast skulle förskaffa mig dess tillgift, utan äfven förbinda mig dess tacksamhet. Tiden är nu inne dertill, såsom ni. skall döma af den upptäckt jag här går att meddela er. Man -förehafver emot er, ädle palatin, en förrädisk plan. I dödsångesten lagar Karl Gustaf sig till en stormning för att genom öfverraskning vinna hvad, er tapperhet gjort omöjligt genom andra medel: I den eländiga belägenhet, hvari svenskarne befinna sig, skola de falla för det första motstånd som möter dem, och af mina qvartianer, som äro bestämda att gåi spetsen, skola deras landsmän ej hafva något att frukta. Jag behöfver icke tillägga mera; ert snille och er stora krigaretalang äro edra bästa rådgifvare i alla hän-. delser. Johan Sapieha. Det var åt Georg konungen uppdraget brefvets fortskaffande genom en pålitlig budbärare. Sedan Georg funnit en sådan, lät han honom ikläda gig pölska benkläder, men icke nöjd med detta försigtighetsmått, åtföljde han honom till häst på något afstånd för att betrygga honom motalla äfventyr och med egna ögon öfvertyga sig om att han i tillbörlig ordning upphunne sin bestämmelse. Det vari första daggryningen denna expedition företogs. Rörelsen hade ännu icke börjat inom någon af de fientliga platserna, eller det ännu qvarliggande dunklet att låta föremålen framträda