Aftonbladet – 5 november 1858, sida 2

utt kontrapropositionen måtte blifva bestämd och lyda på rösträtt efter skatt. Hr Brantel inlät sig derefter på sjelfva hufvudfrågan och utvecklade de skäl, hvarför han motsattel. sig den lika rösträtten. Dessa voro: att stegetvore brådstörtadt; att lika rösträtt hos oss icke nå-j: zonstädes vore bruklig och derföre icke kunde ega sympatier hos folket; att man icke l: röstade per capita i bolag; att ingen census: vore föreslagen och förslaget således det hejd-: lösaste man sett. Hofrättsrådet Uddenberg framlemnade ett skriftligen affattadt förslag till kontraproposition, i öfverensstämmelse med det Rydqvist-Hazeliska om skatteröstning. -Notarien Tempelman invände mot hr Bergii förslag, att det upptoge saker, som ej stode i sammanhang med nu föredragna punkt och derföre icke kunde komma under ompröfning. Upprepade för öfrigt detsamma som öfverste. Hazelius förut hade yttrat om tvånget att antaga skatteröstning af brist på materialier för uppgörande af en graderad skala. Auditören Blanche sade sig väl gerna ha velat bryta några lansar med hr Brandel, men då han ansåg onödigt förlänga en diskussion; af hvilken säkerligen ingen läte sig rubbas i den öfvertygelse han bildat sig på grund af det myckna, som re dan blifvit i denna fråga taladt och skrif vet, ville han e dast med anledning af det nu väckta förslaget om skatteröstning fästa uppmärksamheten derpå, att man må hur som helst maskera den graderade röstskalan; så framtitta ändå alltid rikedomens sjelfbelåtenhet och herrskningsbegär ur dess gallerfönster; men det är ej, fullföljde talaren, ur rikedomens sköte som de dygder flutit och den intelligens sprungit, som prydt och upplyst jorden. Alla de stora vetenskapsmän, som upplyst den, alla de stora siare och skalder, som gladt och smyckat den, alla de stora statsmän och reformatorer, som omskapat den, från och med Honom, den störste af alla och som icke hade en sten att luta sitt hufvud emot, alla, nästan-alla dessa hafva tillhört fattigdomens stora, omätliga klass och skulle betyda mindre än noll inför er graderade skala. (Stormande bifalisrop.)Talaren yrkade bifall till komiterades betänkande, och att ingen annan kontraproposition måtte ifrågakomma än den på annorlunda besluta. Notarien Fogelström anmärkte, att man, innan man beslöte om lika rösträtt, borde veta hvarthän det ledde: till en lNiströstning med 10 namn eller till en valkretsindelning. Han bad derföre få bringa under ötverläggning ett kretsindelningsförslag, som, så vidt vi uppfattade, skilde sig från hr Ditzingers : deruti att det stadgade, att de valde skulle tillhöra: :den krets inom hvilken de väljas: Hr: Bydqvist medgaf; -medanledning af hr: Blanches yttrande, att hvad hr B. yttrat om skalder, vetenskapsmän och konstnärer väl kunde vara sant, men att detta icke: var förhållandet hvad statsmännen angick. Härefter skreds till de tvenne voteringar, hvilkas utgång vi i går omförmälde. Första vöteringen måste tvenne gånger afbrytas, för att lemna magistraten tillfälle att resolvera öfver gjorda invändnivgar. Första gången gällde det de tryckta voteringssedlar, som af en del röstande begagnades och dem hr Tempelman ville förklara ogiltiga; .ehuru invändningen af magistraten underkändes. Andra gången gälde det frågan huruvida två delegare i ett och samma hus skulle få afgitva hvar sin röst, hvilket. af msgistraten efter en längre öfverläggning medgafs. Då sista voteringens utgång blifvit kungjord, framträdde hrr Hazelius, Rydqvist m. fl. och reserverade sig mot beslutet. Så gjorde ock hr Brandel, som derjemte förbehöll sig få ådagalägga, att obehöriga personer i omröstningen deltagit. å man derefter kom till den punkt, som handlade om röstning med listor, upptagande 10 namn, uppträdde brr Rydqvist och Brandel och föreslogo i stället stadens indelning i fem valkretsar, och vädjade de till det segrande partiet, att åtminstone i denna punkt gå dem 1 mötes, på det åtminstone något beslut i denna fråga skulle -kunna fattas: enhälligt och utan votering. Hr Bergius ville i denna del gå minoriteten till mötes, ehuru han ej trodde på några vådor af komitens förslag: Hr Ahlsell förordade också 5 valksetsar, förmenande att i annat fall blefve valordningen ej långlifvad, då efter: nästa riksdag en revision skulle begäras och densamma genomdrifvas genom den då i fråga om ändring lagligen gällande skatteröstningen. Detta yttrande föranledde hr Blanche att förklara, det han väl kunnat vara benägen att tillmötesgå de hofsamt framstälda förslagen om ett närmande, men deremot nu, då hr Ahlsell ville tvinga till eftergift genom hotelser, fann sig böra vidblifva komitens förslag. Talaren trodde, att Stockholms valberättigade nog skulle veta försvara de rättigheter de åt sig eröfrat. Man medgaf emellertid allmänt att. proposition på jemkningsförslaget (5kretsar med uttryckligen förbehållen rätt att välja utom dem) fick först framställas, och då ordföranden förklarade sig änse frågan med öfvervägande ja, besvarad och ingen votering begärdes, blef detta alltså husegarnes beslut. — Gårdagens poster medförde den af oss re dan meddelade underrättelsen, att förvecklinsen emellan Frankrike och Portugal blifvit bilagd, och detta — som man kunnat förmoda, sedan, sistnämde makt bärvid lemnats illdeles på egen hand — fullkomligt efter ranska kabinettets önskan och föreskrifter. Monitören, hvars officiella berättelse om ut