Bref från Upsala. Upsala den 26 Okt. Marknaden, som med universitetets angeläzenheter icke eger annat sammanhang, än at! den gör ett litet afbrott i föreläsningarne, är längesedan förbi, men har dock efter sig qvarlemnat den Zetterholmska teatertruppen och hr Lexas tafvelgalleri. Den förra är icke ogerna sedd, och det senare har tillvunnit sig ett odeladt bifall, så vidt man kunnat förspörja, och lärer ännu några dagar fortfarande komma att förevisas. Det förefaller oss. att ett något tätare ombyte af de vackra taflorna skulle verka en tätare omsättning af åskådare; men kanske är detta ej nödigt, eller är taflornas antal ej nog stort. Såsom en akademisk tilldragelse att läggs märke till, kan man betrakta det genom trycket meddelade och redan i tidningarne anmälda fi!osofiska arbetet af professor Sigurd Ribbing. En sådan tilldragelse är glädjande. den är bland oss en sällsynthet; ty de äldre akademiska lärarne äro så upptagna af många och olikartade befattningar, att utom dem, som ega en mera ovanlig arbetsförmåga, de icke kunna åstadkomma något utöfver en noggrann uppfyllelse af lärarens pligter. Isynnerhet lider hos oss den filosofiska litieraturen af fattigdom, så framt man icke fästar sig vid broschyrer och mindre uppsatser, vanligen af polemisk natur. Ser man tillbaka på de närmast förflutna decennierna, äro Benjamin Carl Hinrik Höijers skrifter de äldsta. äfvensom denne man ännu bibehåller den opinionen om sig, att han inom denna lärdomsgren varit såsom lärd och författare Sverges mest geniale akademiker. Snart efter utgifvandet af Höijers skrifter, på det hela väl redigerade, oaktadt alla manuskriptets svårigheter, utkommo den grundlärde och skarpsinnige N. F. Bibergs arbeten, men beklagligtvis, såsom det tyckes, redigerade af en man, som icke var ämnet vuxen och som icke förmådde genom egna ändringar gifva arbetet större klarhet eller stilistisk förtjenst. Derpå följde utgifvandet af Samuel Grubbes rättsoch samhällslära; men af denne lärdes arbeten utkom blott ett band; man hade ej råd att trycka mera; den läsande publiken är i detta ämne hos oss så fåtalig. Afsättningen af sådana skrifter är i bokhandeln högst obetydlig, och om en vetenskaplig författare ej just behöfver den materiella vinningess uppmuntran, så må man dock ej undra på, om förlusten afskrämmer honom från författareskapet. Erik August Schröders filosofiska bemödanden vunno erkännande för flit och beläsenhet; Atterboms studier till filosofiens historia och system tillerkändes väl aldrig någon rätt filosofisk halt, under det att de likväl väckte uppmärksamhet på ett annat håll, i det de välkomnades af teologerna, och under det mannens poetiska verksamhet småningom vann ett fullt erkännande. Professor Ribbing, som redan förut gjort sig hos allmänheten bekant, bland annat, genom eri stiska blad och sin goda redaktion af Geijers föreläsningar öfver menniskans historia, hvarvid han, om vi rätt minnas, följt sina egna anteckningar under dessa föreläsningar, har nu ökat sin förtjenst genom utgifvande af ofvanberörda filosofiska arbete, som blifvit med fägnad och tacksamhet emottaget. Man kan icke önska honom någonting bättre än en allvarlig kritik, på hvilken alltid det grundliga skriftställeriet gör en vinning; man väntar med nyfikenhet en sådan kritik och förmodar att den bäst verkställes .af någon, som tillhör en annan filosofisk skola. I både våra egna och i Stockholms tidningar är redan åtskilligt ordadt om den nya polisen i Upsala. Den har gifvit anledning till åtskilliga roliga anekdoter och lustigt skämt, men några ledsammare konflikter känna vi icke till, och vi hoppas att de skola uteblifva. Huruvida polismyndighetens reorSERNER NNE HATAR ETEREAEEEEE sea