Aftonbladet – 27 oktober 1858, sida 2

Länsstyrelsernas tredje årsväxtberättblser. Från JIVorrbottens län (dat. den 18 Okt.): Under den tid, hvilken den afgifna andra årsväxtberättelsen omfattar, har redan sädesoch foderskörden hufvudsakligen inom länet hunnit verkställas. Orsaken till en så tidig skörd var en ihållande varm väderlek. Denna värme i förening med brist på nederbörd påskyndade ovanligt vegetationen, och följden blef, att den gröda, som ej vuxit på lergrund, brådmognade i allmänhet, utom på några få ställen inom kustlandet och i Lappmarkerna mindre allmänt, hvarest under tiden uppfriskande regn fallit. Hvad nu de särskilta slagen af gröda vidkommer, har det befunnits, att vinlerrågen, ehuru på många ställen gles, gifvit från och med 9:de till och med 16:de kornets äring, så att afkastningen deraf kan antagas vara medelmåttig. Kornet och sommarråg hafva deremot lidit mera af torkan, gifvitringa halm, men deremot temligen strid kärna samt en äring af från 3:dje till 6:te kornet. Afkastningen kan öfverhufvud icke anses hinna medelmåttan; hvaremot hafre, som merändels afmejas till foder, gifvit medelmåttig afkastning. Jordfrukterna lofvade under Augusti månad mycket, men den ihållande torkan inverkade på dem så menligt, att potäternas afkastning ej kan antagas till mer än fullt medelmåttig . och turnipsarternas till långt under medelmåttan. Höafkastningen har utfallit så, att ängarne icke lemnat mera än två tredjedelar af deras vanliga äring i. medelgoda år. Ehuru korn, som utgör ortens hufvudsäde, lemnat mindre än medelmåttig afkastning, anses dock detta i förening med råg och jordfrukter komma att fylla ortens behof deraf allestädes, åtminstone tilldess segelfarten nästa år börjas. — Husegare i Stockholm, hvilka på grund af denna egenskap enligt 14 riksdagsordningen ega rätt att välja till riksdagsmän i borgareståndet, äro som bekant kallade att i öfvermorgon fredagen den 29: dennes inför magistraten yttra sig om den nya valordning, som för hufvudstaden skall uppgöras, och då magistraten härvid antagligen följer det af komiterade uppgjorda förslag, och börjar med den punkt, som tillstyrker, att alla valberättigade skola utöfva lika rösträtt, så blifva således dessa nytillkomna valmän de första, som vid afgörandet få uttala sin önskan om denna del af valordningen. Det beslut, som husegarne inför magistraten afgifva, skall troligen få en stor betydelse för de klasser, som efteråt komma att uttala sin mening, Derföre är det också önskigt, att alla, som i egenskap af husegare iro valberättigade, mangrannt inställa sig, så att icke endast det kotteri, som för nå yra dagar sedan var samladt hos öfverste Tazelius, kommer att bestämma beslutet, utan letta må blifva ett uttryck af flertalets meling. Sjelfva den omständigheten, att hr