Aftonbladet – 23 oktober 1858, sida 2

tarka torka på flera ställen blifvit fördröjd, men är wmumera allmänt fullbordad, och visa sig höstsädena emna och vackra, ehuru ännu ej särdeles försigkomna. Från Westerbottens län (dat. Umeå den 13 Okt. 18381. Under tiden från afgifvandet af andra årsväxtberät.elsen tilldess skörden var fullbordad, eller slutet af Aususti månad, har enmer än vanlig värme fortfarit med torka och ofta blåst, utan annat afbrott än nåra obetydliga regnskurår vid medlet af nämde månad, hvaraf sädens moghad påskyndddes,-å lät are jördmån till den gråd, att den ej kunde fullt utvecklas eller upphemtas, innan den förtorkade; hvarsråöt säden på djup ock mera bländad jörd samt sidändig mark erhöll en sällsynt fullmognad. Sädesafkastningen har således på olika ställen utfallit mycket olika men öfverhufvud taget antages förhällandet med de särski!ta sädesslagen vara följande: Höstråg, hvars odling är i tilltagande, gifver 10:de kornets äring; Vårråg har afkastat 5:te kornet; Korn, ortens hufyudsäde, har, liksom blandsäd, bestående af råg och korn samt hafra, gifvit 5te kornets afkastning af god. beskaffenhet; Lin och Hampa lemna äring under medelniåttan, hvilket ock I unträffar med sÄrter och :Bönor, de der likväl föga odlas; Potates gifver 8:de kornet i äring; Höfångsten har blifvit ungefär en tredjeder under medelmåttän. Häraf kan slutas, att årets skörd utfallit nåra medelmåttig och är af god beskaffenhet; hvadän, med beräkning af hvad enskilta spekulanter otvifvelaktigt komma att införa och redan håfva i förråd, för säkert kan antagas, att länets invånares behof af spanmål till nästa års skörd varder fyldt: FA EE Huru stora och goda ting bäst åstadkommas och lemna den säkraste utsigt för ett fortfarande bestånd, då de-medelst föreningar menniskor emellan varda genomförda, visar oss Englands exempel, ett land, hvars storverk nästan alla sålunda blifvit -bragta till stånd. Och då häremot invändes, att England kan göra. mycket, derföre att det ärrikt och mäktigt, förgäter many: att. det verksammaste medlet till bildande af denna rikedom och makt just varit dess af kommunalfriheten framkallade associationsanda. Ett ibland de senaste profven: häruppå lemnar der förlidet år stiftade National-Association till befordrande-af socialkunskap. Samfundets egentliga föremål uppgafs då vara att bilda en föreningspunkt för dem, hvilka nitälska för sociala reformer, och bereda dem, som sysselsätta sig med de olikartade sträfvanden: för folkets förbättring, hvilka nu lyckligen bragts å bane, tillfälle att skärskåda hithörande kunskaper såsom ett sammanhängande helt. Detta under lord Broughamsledning. stiftade -samfund Höll Sitt första årsmöte den 14 dennes i S:t Georges-Hall. i Liverpool, hvarvid lord John Russell fördexordet inför en: samling-af 3000 persöner. Såsom någonting: betecknande för fastheten af det engelska samhällets organisation må här anmärkas, huru vid detta tillfälle, likasom vid andra af samma art, icke, såsom ,ofta..annorstädes är fallet,.en eller annanväfventyrlig förslagsmakare satt sig i spetsen för företäget, utan detta blifvit inledt och -befordradt af landets högst uppsatta och. mest utmärkta män.. . Och såsom, sådana lära väl obestridligen få anses ej mindre den man, hvilken till. glansen af ett namn icke. blott bland de mest aristokratiska, utan egande den vida större utmärkelsen att alltid ha burits af en för friheten kämpande slögt — lagt äran .af reformbillens genomdrifvande, än den man, som, icke nöjd att hvila ut pålagrarne af sådana minnen som slafemancipationen, folkskolereformen m. f., ännu med en styrka, föga böjd af de åttatio åren, oförtrutet. verkar för sitt lands och-:sitt folks intressen och aldrig saknas.der någonting för dessa kan uträttas. England fordrar 1 allmänhet: mycket af sina statsmäns och. med skäl anmärker ock Times med anledning af detta i Liverpool hållna sammanträde, att Pmycket arbete-och-föga,hvila utgöra i England vilkoren för den offentlige mannen att kunna bibehålla sitt anseende och uppe: ålla sitt rykte Att vara sysslolös är detsamma som att för gätas, och förgätenhet är död. Engelska folket är obevekligt deruti, att det hos sina tjenare icke vill erkänna annat än deras arbete. Befrielse från detia anspråk kan ej köpas genom fordom bevisade tjenster, och icke ens den höga ålderdomen kan här anföras såsom erv ursäkt?. Ett land, der sådant fordras och sådant gifves, kan icke sägas ha varit alldeles oförtjent af sina framgångar. Lord Russell: tillkännagaf efter en kort inledning de särskilta föremålen för samfundets verksamhet, utgörande nemligen: 1. Lagfarenhet och lagförbättringar; 2. Uppfostran; 3. Straff och korrektionsanstalter; 4. Allmän helsovård; 5. Politisk ekonomi. — Dessa vidtomfattande ämnen genomgick derpå lorden utförligt, det ena-efter det andra. Rörande lagväsendet framstälde han efter en öfversigt af den revision och codifiering, som Frankrikes och Förenta Staternas lagar undergått, huru man i England hade satt-betrakta: 1.De nu gällande lagarne; 2, Deras öfverklagade brister, och 3. .Dessas afhjelpande. Då han härvid kom till brottmålslågstiftningen, beundrade man isynnerhet det intressanta i hvad som anfördes rörande minderåriga brottslingar. Den åsigt, hvarvid lorden här företrädesvis utgick, uttryckes bäst genom följande ord, hvarmed denna afdelning afslutades: Mig synes, och denna min åsigt har blifvit bekräftad. genom de lysande exempel af. hjeltemodig välvilja, som vi sett under dessa senare åren, att om det unga slägtet skall kunna bli bättre än sina fäder, om synden skall kunna få ett mindre välde och religionen ett större, om lasten skall blifva hållen för en skam och dygden för en ära, så är det endast till qvinnan som vi måste vända oss för att vinna en sådan pånyttfödelse? sön I afseende på-uppfostran anmärkte talaren, att det är denna som sätter den sköttske arFAL Y