Till RBedaktionenaf Aftonbladet. Undertecknad anhåller vänligen om rum får några rader i dagens. Aftonblad med anledning af en artikel i Svenska Tidningen för i går afton. För att tå en anledning attfortfarande söka skrämma hufvudstadens valberättigade invånare ifrån att yttra sig för om röstningsrätt per capita till riksdagsman, hvilket de utsedde komiterade i sitt betänkande på der anförda skäl föreslagit, har nemligen Svenska Tidningen föregifvit såsom skulle hr L. J. Hjerta i sitt tal på rådhuset utbredt sig öfver förträffligheten af valsättet. till engelska parlamentet, tilläggande, att hvar och en, som visste något i dessa frågor, kunde icke annat än le åt hr Hjertas åberopande af England?.. Mit anförande i afseende på jemförelsen med Englands exempel innehöll -likväl icke annat än. ett närmare påpekande af ett bland de i komitebetänkandet åberopade skäl emot omröstning efter graderad skala, nemligen att sådant icke nyttjas i något annat land vid representantval; och hvad England angår, att oaktadt valrätten är utsträckt till en hvar som betalar. 10 sterl. i hyra eller arrende eller innehar motsvärande lägenhet, och fastän fråga uppstått att utsträcka denna valrätt ännu längre, så har ännu aldrig. der i landet, som har den långvarigaste erfarenheten af: det parlamentariska systemet, fråga i någon funing eller i något yttrande i parlamentet eller vi möten blifvit väckt att införa omröstning efter graderad skala; d. v. s. att ge den ene valbersttgade ett större röstantal än den anrex Dessa äro fakta, åt hvilka hvem som helst gerna må le hur mycket som helst, men som hade varit svåra att gendrifva; icke. heller afhördes: något försök härtill på rådhuset: Den ende, som på något sätt svarade då underteknad tillät sig uppmana förslagets motståndare att upptaga komiterades skäl till granskning, var hr öfversten och riddaren Hazelius, som dock icke: hade något annat motskäl att andraga, än att hr öfversten fann det vara bättre att gå bort och spisa middag. Menoaktadt detta äfven skedde strax derefter och en tid af några dagar sedan förflutit, så tyckes man ännu icke kunnat smälta åberopandet af omförmälda fakta; hvilket synes deraf, att Svenska Tidningen nu fått i uppdrag att lägga mig i munnen något helt annat än hvadjag yttrat, och deraf hemta anledning till en lång och retligt känslofull utgjutelse öfver den korruption, som eger rum vid valen i England m. m., allt saker som icke hafva någon tillämpning på riksdagsmannaval enligt komitens förslag, hvilka skulle ske helt enkelt genom omröstning inför magistraten, utan föregående offentliga möten såsom i England, der partiernas kandidater. disputera mot hvarandra och ofta bullrande folkspektakler uppföras. En ännu mer besatt vrängd framställning innefattar dock ett af Svenska Tidningen i samma artikel gjordt försök, att till fördel för sin sats, i egenskap af vitsord ifrån sjelfva England, emot komiten och hr Hjerta åberopa en artikel i tidningen Economist. Lyckligtvis har Svenska Tidningen tillika haft den naiveteten att meddela ett stycke af denna artikel ostympadt i öfversättning och -derigenom sjelf lemnat bevis, att det engelska bladets åsigt är alldeles motsatsen mot den tydning Svenska Tidningen deraf vill draga. Economist yttrar nemligen väl sin farhåga för en valreform, som skulle lemna valrätt åt en klass, långt större än hela det öfriga samhället tillsammans,, d. v. s. åt hela-den arbetande klassen, hvarigenom ett vinddrifvande åt en amerikansk demokrati kunde uppkommav. Särskilt afser denna farhåga möjligheten af en betydlig tillökning af landsbygdens medlemmar, på köpingarnes bekostnad. Deremot yttrar samma tidning -på-ett annat af de anförda ställena: Vi hafva en djup öfvertygelse om de tvänne hufvudbristerna i vårt nu. rådande valsätt, och endast mot dessa behöfves ett skyndsamt och prakPå sa IEI, CEN STR RT Ness