Aftonbladet – 21 oktober 1858, sida 2

dess han, efter att hafva befriat sig från en annan passagerare, hvilken fattat tag uti honom, lyckades få fatt uti en förbiflytande räddningsboj, med tillhjelp af hvilken han höll sig uppe ända till kl.5. Vid denna tid såg han en af. Austrias båtar, uti hvilken 22 af fartygets passagerare jemte förste styrmannen befunno sig samt upptogo honom, ehuru båten redan var till en del fyld med vatten. Mot solnedgången ökades vattnet så betydligt i båten, att alla de deruti befintliga personerna nödgades kasta sig i hafvet, under det båten östes läns, hvarvid passagerarne höllo sig fast vid relingen. Man lyckades verkligen utösa vattnet. Kort derpå upptäcktes franska barken vMaurice, hvilken upptog de förolyckade. Högqvist skildrar uppträdena ombord på det brinnande skeppet såsom öfver all beskrifning förskräckliga: mödrar ropande efter sina barn, männer sökande sina hustrur, fruntimmer med brinnande kläder störtande sig i hafvet, hela familjer, fader, moder och Barn, hårdt omarmande hvarandra, kastande sig i böljorna, de drunknandes skrik och slutligen den ohyggliga dödskampen af dem, som förtärdes af lågorna eller qväfdes af röken. Philip Berry befann sig vid eldens utbrott i andra kajutan, hvaruti röken plötsligt inträngde. Han undkom genom skylightet uti bakre delen af kajutan och försökte bortrycka tälttaket öfver halfdäck. Röken hindrade all utsigt från skeppets ena ända till den andra. Berry fann 3 eller 4 officerare sysselsatta att nedfira jen båt i vattnet, hvarvid likväl det vid båtens främre del fastgjorda tåget icke löpte tillräckligt hastigt, hvaraf följden blef att båtens akter nedhängde i vattnet. Flera officerare, hvaribland kaptenen, sökte med tillhjelp af ett tåg komma i båten; den senare steg dervid miste och föll i vattnet; han fattape visserligen tag i ett från båten nedhängande tåg och släpades ett litet stycke efter den, men sjönk strax derpå i vågorna. Ångfartyget gjorde under denna tid 8 till 10 knöp, och man kunde således icke komma honom till hjelp. Att stanna fartyget var omöjligt, då alla -maskinfisterna voro qväfda af röken. Berry var under sådana omständigheter endast betänkt på sin egen räddning; han bemäktigade sig en räddningsboj, men höll sig så länge lågorna tilläto det på halfdäcket. Härunder såg han huru ännu en båt nedfirades, hvilken dock vältrade omkring, :hvarvid -20 personer drunknade. Äfven han skildrar uppträdena på däck såsom hjertslitande. En qvinna sprang fram till honom och bad honom för Guds skuld skära af henne halsen. Hon sprang som vansinnig omkring, och han såg henne ej sedan. Hvar och en tänkte blott på sig. All disciplin var borta. Ingen enda af besättningen syntes tills Berry befann sig med några andra på räddningsbojen, då de räddades af Maurice.n Sven Petterson, en af besättningen, var ombord på den första båten, söm krossades af fartygets skruf. Han uppehöll sig derefter meå en vän, Herman Randers, på några brädstycken, och båda upptogos efter sex timmar af Maurice. Han säger sig vid eldens utbrott ha stått på skansen, och att bland passagerarne genast den största förvirring utbrutit och att alla störtat sig i båtarne. Fartyget hade inalles åtta sådana, fyra på hvardera sidan; men tre af dem på styrbordssidan, af hvilka hvar och en skulle kunnat rymma 50 personer, voro till ingen nytta, då man för rökens skull ej kunde komma fram till dem. De fem öfriga båtarne klargjordes för passagerarne. Men redan den första båten, hvars tåg afhöggs af förste styrmannen, blef af de påträngande passagerarne så öfverfyld, att den vältrade omkull och alla som voro deri föllo i sjön. Om maskinen genast kunnat stoppas, så skulle ett stort antal af passagerarne blifvit räddade. Elden utbröt vid den akterut liggande ingången till mellandäcket i närheten af den skottvägg som var närmast intill maskinrummet. I mellandäcket blefvo förmodligen mellan 20 och 30 personer qväfda af röken. Ingen af båtarne klargjordes efter ordning, utan på alla afskuros tågen. Eldpytsarne voro alla fastlåsta vid kedjor och sålunda alldeles önyttiga, ehuru omkring femtio stycken funnos på däcket. Styrmannen lemnade rodret, -då elden upptäcktes och syntes ej mera till. Von Morgenstern, förste maskinistofficeren, sågs, då han strax efter eldens utbrott gick in i maskinrummet för att stänga ångan, men han syntes ej mera till och bar derföre sannolikt omkommit. Ungefär 100 skålp. krut voro i durken, och många sårades, då den exploderade. En mll Alvina Cohen från Breslau fick elden i sina kläder, sprang i sjön och drunknade. De förut bland de räddade nämde Kuhlman och Osbahr voro ej svenskar, utan den förre från Cincinnati och den senare från Bredenbach i Tyskland. Ån nd Rektor J. N. Cramer och närvarande läroverkskomit6. Red. har från en aktad insändare, som måste ans a icke ringa auktoritet i fråga Sven a NG ötjed