Aftonbladet – 20 oktober 1858, sida 2

myndigheter. Afser ordens verksamhet allmänna angelägenheter, så kan man ifrågasätta, huruvida icke för sammankomsterna borde iakttagas hvad i-allmänhet, uti slikt hänseende, i lag finnes stadgadt, hvarvid en hithörande förordning af år 1816 just syftar, att, som orden deri lyda, -hindra--antingen. lagstridiga företag, eller så beskaffade beslut, som i följd af bristande upplysning kunna leda till menighetens betungande genom onyttiga utgifter?. . Har åter, som man velat låta påskina, orden en religiös tendens,-så skulle dess animerade-sammankomster kunna misstänkas vara gudaktighetsöfningar —men vore då, dessvärre, hemfallna under det så mycket beprisade konventikelplakatet, hvilket, ehuru vid sista riksdag af alla stånden utdömdt;raf vederbörande envist synes fasthållas, enär ständernas berörde beslut ännu iecker-lyckats tillvinna: sig kongl. sanktion — ett plakat för öfrigt, hvari bland mycket annat yttras, att slika sammankomster i längden till .sjelfsvåld,; missbruk och andra farliga oredor skulle kunna tillfälle och an? ledning gifva, utom det att till befruktandes är, att mången af oförstånd och okunnighet i sin kristendom lätteligen kunna blifva fill sådana irriga meningar och lärosatser anförd, som med den rena evangeliska läran ej vore öfverensstämmande.? Detta är den ena sidan af saken. En annan är påståendet; att orden -är allmänt gagnelig och derför : bör skyddas och uppmuntras. .. Förmodligen har ännu icke något hemligt sällskap existerat, som: icke om sig förklarat detsamma. Hvad frimureriet angär, skulle vi gerna vilja tro det — men hafva likväl något svårt-att finna skäl för en sådan tro. Carl XII lefde nästan uteslutande för frimureriet; under hans tid måtte det således verkat mäktigast och djupast ingripande. Emellertid inträffar en förnedringsperiod för Sverge just då; — regeringen och den konung, som stod i dess spets, förvärfvade sig precist icke någon lysande plats i historien. Sverge ej blott nedsteg i yttre politiskthänseende, utar förderfvades äfven betydligt sin kärna. Lycksökeriet, det rena, obemängda lycksökeriet tög en fart, söm det förut äldrig egt, och Carl XIII:s regering är, bland alla de mer eller mindre mörka sidorna i vår historia, nära nog den, som tar sig allra smutsgråast ut. I ällt detta är tvifvelsutan frimureriet icke skulder. .. Men hvad allmint gagneligt. eller godt uträttar väl det hemliga sällskapet, då dess högsta. verksamhetsperiod sammanfaller råed -ett..dåligt tillstånd i landet? Att orden tkvälsträfvar för-ett-vigtigt och omfattande mål, det torde skäligen kunna -slutas-saf det myckna, furstliga bråket med flera logers inrättande. Det-är-icke gerna möjligt att den piiås, som står tronen närmast, reser landet omkring för att utvidga orden -genomshya logexs invigning, om alltsammans vore.ensbarnlek, en -lapprisak, som. ej hade:högre betydelse än .sällskapsnöjet; det vore naturligtvis, att-utsätta sig för. åtlöjet, hvilket ju icke kan komma i fråga. Således är det-allvar — fastän det-allvaret faller sig litet löjligt. Men är det allvar, så är frågan, om nationen skall understödja.: eller. motsätta. sig :detta allvar; nationen sade vi, och icke-några.få dels lycksökare -och-delsefterhärmare af-allt som till-. fälligtvis adlas: af modet, : För öfrigt må man om detta hemliga sällskap! tänka hvad man vill, men -uppenbartär, att i våra tider intet nyttigt och godtsträfvande behöfver gömma sig i mörker, liksom det är klart, att sjelfva. folket med misstroende betraktar alla. dylika, hemliga inrättningar. — ett misstroende, som igår ända: till -påhittandet af de: vidunderligaste historier och fördomar. Vi viljargernatro ifrarne för frimureriet om de bästa syften; men ett hemligt sällskap, med en osedd öfverstyrelse, kan draga just dessa ifrare bakom ljuset för att, om de intaga någon hög plats i samhället, begagna. sig af deras inflytande-för ändamål, som kunna .stå i fullk omlig motsats medbåde deras eget ochi statens sannskyldiga bästa. .Inom hemlighetsmeakeriet.ligga nemligensständigt nya-hemlig-heter, liksom skalen på en lök ligga inom hvarandra; och det. är Jångt ifrån gifvet. att just :de, som ifra mest, fått: på: sin lott:den innersta kärnan. Den högste frimuraren; Carl XHI, synes haft ett dylikt skal att leka med; han var ej utmärkt genom något särdeles ljust hufvud, och;hans bjerta var temligen klent och svagt; det. skulle vara en underlig inrättning, der-en,så qvalificeradiperson skulle duga tillsatt anförtros sbemligheternas hemlighet. Hvadshan genom.sin. ifver uträttade. varlen-dast att frimureriet af allmänna Vettet möttes med misstroende, Man ville se någon frukt; men, hans;regering var ej riktigt fruktsam på annat än svampväxter, såsom vittnesbörd på samhällets förruttnelse. å Att ifra för frimureriet är ännu i dag ej ett sätt att. vinna nationens sympatier — så mycket är då det fullkomligt säkra i hela saken: sv : Kongl. Maj:tbrharsenligt Posttidningen, under iinevatande månad utbärht: och förordnat: vid andra lifgardet: till löjtnant, underlöjtnanten CP. C.-P. -H. von Mecklenburg: vid Götba artilleriregemente: tillunderlöjtnanter, -sergeanterna .Z. O.. Åqvist och I. A. Örtendahls..vid Skaraborgs regemente :. till löjtnant, underlöjtnanten-S.:-E. Lagerberg; vid Jönköpings regemente: till kapten, löjtnänten. C.G. Planting Gyllenbåga, och till löjtnant,.,underlöjtnantenJ2.:1J. iEneström 5 vid Bohusläns--regemente--till-underlöjtnant, -fusiren J. M. iT5Brömander; samt vid Westi manlatids regemente :; till: Ibjtnant; underlöjti SR AN