Aftonbladet – 19 oktober 1858, sida 3

Om brunnsvatinet i Steckholms allmänna brunnar. Till Redaktionen af Aftonblade. Sedan det numera genom af professor-A. Miller verkstäld kemisk avalys blifvit upplyst, hvilken för helsan vådlig grad af osunda beståndsdelar äro inmängda i det vatten som invånarne på Kungsholmen begagna, så frågas vördsamt-huruvida icke vederbörande skulle finna skäl att, såsom ett agitationsmedel för bättre d icksvattens anskaffande, jemväl låta undersöka vattnet i Brunkebergs jemte några andra af de allmänna brunnarne, hvilket icke lär vara stort bättre. Jemväl frågas om det icke vore skäl för stadens förvaltande myndighet att uppmärksamma det förslag, som en insändare i Aftonbladet gjorde för några veckor sedan, att låta med någon vattentät betäckning af asfalt eller kalktjärubruk mellan gatstenarne belägga den del af Brunkebergstorg, der åkarehästarne hafva sin station, för att hindra att ej all bästarnes urin må genom det glesa grus, hvaraf marken består, sila sig ned till vattenådrorna, från hvilka brunnen hemtar sin näring. Uti Paris begagnas på flera de mest feförna gator, der man vill hafva en slät och torr väg, en metod, som befunnits i alla afseenden förträfflig. Öfver den jemnade marken utbredes ett lager af het asfalt eller annat beck af 4 ä 5 tums tjocklek, uppblandadt med grof sand, och deröfver bredes ytterligare något sand, som, medan becket ännu är hett, tilltryckes med en tung vält. Detta häller, när det kallnat, det tyngsta åkdon och behöfver vid varm väderlek endast sandas något ofvanpå, icke vidare reparation, samt är ogenomträngligt af vatten.