Aftonbladet – 19 oktober 1858, sida 2

Skolreformen och prestbristen, I en till Svenska Tidningen insänd artikel har hr lektor Norbeck i Wexiö till läroverkskomitens begrundande framstält några påminnelser rörande 1856 års skolstadga. Dessa påminnelser, i likhet med flera andra som förnummits, bevisa, att så mycket än en vän af skolreformen må. bafva att med skäl anmärka mot nämde: skolstadga, så torde å en annan. sida reformens motståndare hafva icke mindre; och man bör väl se sig före, när man hör stadgan klandras, huruvida det är de många verkliga bristerna deruti, eller de eftergifter för tidens fordringar, som hon ändock innehåller, hvilka utgöra egentliga föremålet för klandret, Att detta sistnämda är förhållandet med hr Norbecks anmärkningar, behöfva vi icke säga någon som läst desamma. Hr Norbeck har ock betraktat saken från rent presterlig ståndpunkt och har temligen otvetydigt låtit förstå, att elementarläroverken förfela sitt väsentligaste mål, då de upphöra alt vara sprestbildningsanstalter.. Denna kardinalfråga, huruvida elementarläroverken skola afse att uppamma prester (eller någon annan särskilt klass), eller att bibringa allmän medborgerlig bildning, är för så länge sedan afgjord af allmänna opinionen, att vi icke anse oss böra upptaga någon tid med dess besvarande. Icke heller skola vi upptaga de framstälda invändningarne mot föreningen af skola och gymnasium, mot de båda bildningsliniernas sammanslående i de lägre klasserna 0. s. V., då alla dessa frågor så många gånger hafva varit föremål för bebandling i Aftonbladet och numera i alla fall torde få anses oåterkalleligt afgjorda, om icke, hvad den senare beträffar, till den utsträckning man med skäl kunnat fordra, dock åtminstone i samma riktning som skolreformens vänner önskat. Men då br Norbeck antyder att den nya organisa——— RE AR RE Aa TT