Aftonbladet – 18 oktober 1858, sida 3

hura den ansåg rösterna böra beräknas. För sk egen del ansåg talaren grundlagens lydelse före skrifva , skattebeloppet såsom -röstberäkningsgrund enär, den stadgar, att denna röstgrund skall följas fråga om förändring i valsättet uti de städer, de valen hittills omedelbart förrättats, och det vor orimligt att vilja bestrida denna röstberäkningsgrunc härstädes nu sedan beslut: blifvit fattadt, ait vale skola ske omedelbart, hvarigenom Stockholm inträd i kategorien af de städer, som grundlagen afser, di den talar om förändring i:städer med omödelbar valsätt. ok Lektor Bergius invände mot hr Brandels mening att grundlagen alldeles icke föreskrifver att vid öf verenskommelse om valsättet i städer, der vålen så som -här medelbart förrättats, skattebeloppet skal ligga till grund för röstberäkningen, hvarföre: de måste vara de valberättigade. obetaget att, på sät dem för godt synes, derom besluta. Talaren hem stälde derföre till hr Brandel, att Han måtte, föl sakens skull och till vinnande af ett resultat utar alltför mycken omgång, afstå från sitt påstående om-skattebeloppet såsom röstgrund. . Skräddaremästaren Roos uppträdde härefter emo hr Brandels mening med ett föredrag, hvari har bland annat erinrade, att Stockholms borgerskap vid riksdagsmannaval hittills röstat per capita och ät! den tillämpning af grundlagens nya lydelse, hr Bran del nu påyrkade, skulle, i stället för att vara ett framåtskridande, vara ett tillbakagående. I fallomröstning skulle. ifrågakomma, .så .påyrkade -talaren lika rösträtt för. alla valberättigade; Mag. Sokiman beklagade på det allrahögsta, att då hr Brandel förut under hela : detta sammanträde hade varit en oförtruten och kraftfull kämpe för iakttagande af de lagliga formerna, han nu med ens och på ett hart nära obegripligt sätt kastat om samt sjelf gjorde sig skyldig till och förordade de största oformligheter. -Talaren skulle helst allsicke velat blanda sig uti den .nu .af hr Brandel inledda diskussionen, emedan den vore alldeles obehörig; skulle det tillåtas talare att midt under diskussionen rörande en viss punkt i förslaget -uppkasta särskilta frågor, som icke rörde punktens innehåll, så kunde diskussionen komma att fortsättas i oändlighet och hvarje sträfvande att komma till ett resultat neutraliseras. Men då ordföranden: icke funnit för godt att; med den rätt honomrtillkom; afbryta denna från dagordningen afvikande: särskilta diskussion, ville.talaren bemöta några påståenden af-hr Brandel, hvilka stode i lika liten harmoni med grundlagen som hr Brandels hela nu gjorda framställning öfverensstämmer med god ordning. Riksdagsordningens 14 innehåller ingen bestämmelse rörande röstberäkningssättet för afgörande af frågor om ändring i valord ningen i de städer der valen hittills medelbart förrättats; Det står dessa städers valberättigade sålunda helt soch hållet fritt att låta rösterna beräknas såsom hittills, d: v. s. per capita. dn sådan röstberäkning har också hittills blifvit använd vid behandlingen af detta ärende uti hufvudstaden. Med enkel personlig röstberäkning har det blifvit afgjordt, att en ändring skall ske; med enkel röstberäkning har komite för förslags utarbetande blifvit vald, och med enkel röstberäkning har det nu blifvit afgjordt, att valen skolå ske omedelbart; ingen har satt i fråga att i riksdaler och öre uppskatta den enes ja emot den andres nej; de, ha, fått gälla lika mot hvarandra. Det måste då förefalla högst förunderigt att .man just nu vid behandlingen af denna speciella detalj af hela. ärendet plötsligen kan sätta. i fråga att ett helt annat beräkningssätt bör använlas och är det enda lagliga. Då hr ;Brandel härefter åter fick ordet, vidhöll han på det bestämdaste sin; mening eeh förklarade, att, : fall-ordföranden — efter inbemntadet af de närvarandes mening om hvilkendera åsigten hade, det öfvervägande antalet för sig, de som ville för riksdagsmannavalen antaga omröstning per capita eller de som önskade annan röstgrund. — förklarade, att:annängarne af. omröstningen -per capita . vore öfverväzande, så ville han, äfven .om ingen. .annan gjorde let, begära votering, hvarföre. det: vore så godt först som sist hafva afgjord frågan, huru i sådant: fallröterna skölle -beräknas... Han utvecklade derjemte-ånyo len mening han förut anfört, att grundlagens föreskrift, att skattebeloppet skall i de städer, der omelelbart valsätt egt rum, utgöra röstberäkningsgrund rid öfverenskommelse om valsättets förändring, innevar detsamma som att sådan röstberäkning skall ske ifven i städer, der nu omedelbara valsättet antages. i okbindaremästaren Holmström uppträdde. derefter ör omröstning per capita, som han ansåg, vara det nda lagliga och det som af den öfvervägande maoriteten önskades. v Herrar. Bergius och Roos genmälte hr Brandel och ökte visa oformligheten af diskussionens införande på frågan huru rösterna skulle ,beräknas i händelse ve votering, i stället för att låta den omfatta den öredragna frågan, om komiterades förslag i andra ounkten borde gillas. Hr Sohlman trodde, att om något påstående kunde wnses stridande mot sundt förstånd, så vore det viserligen hr Brandels, att Stockholm skulle ha inträdt kategorien af. de städer, der, såsom det heter i srundlagen, valen hittills omedelbart förrättats, endast lerföre att de valberättigade här helt nyss träffat n, naturligtvis,ännu ieke af konungen sanktionerad; fverenskommelse att valen skola hädanefter i Stock0olm ske omedelbart. Hr Ifjerta erinrade att tillfälle till besvär stode öppet för den, som kunde finna sig ega. fog till missvöje med det sätt, hvärpå en omröstning verkställes. För sin del trodde-ban, att då de valberätigade blifvit inkallade att höras: öfver valordningsgan, så borde också. de; men ej deras hus eller deras -skatter, få yttra sig om densammas.. Likväl vore det ganska lätt för magistraten att arrangers ;n omröstning ,på sådant sätt, att man kunde utröna på hvilkendera sidah majoriteten befunne sig både efter personlighetsberäkning och efter skatteberäkning, då det sedermera, i händelse de båda sätten lemnade olika resultat, det blefve tillfälle att tvista om hvilketdera omröstningssättet som vore det lagenliga och hvilketdera resultatet, som följaktliger skulle; blifva gällande; såsony majoritetens. mening Man -borde derföre icke längre uppehålla sig vid denna preliminärfråga, utan öfvergå till sjelfya saken. Hr Brandel ville påminna derom, att man här icke vore tillsammans för att stifta, grundlag, utan för ati tillämpa. grundlagen ock, öfverenskomma om en på dess bestämmelser fotad valordning. Man finge dervid. icke. förbise, att Stockholm, genom. det nyss fattade beslutet. numera: vore att räkna till de ståder. der avslen omedelbart förrättas) och. der fråga om indring af valsättet: således; efter grundlagen, bör afgöras genom omröstning efter hvad hvar och er till staden skattar. .Grundlagens mening vore tydli zen, att omedelbart rösträtt och omröstning per capita iekefår på samma gång ega rum... Detta skull: likväl blifva händelsen; om, i fråga om? valordningen denna församling, röstande. omedelbart, skulle tillik: rösta per gapita. Här vore ej fråga om mennisko värde, pringiper och alla de der sakerna, utan on iillämpning af gällande lag, och då det nu kund antagas att en omröstning här skulle ifrågakomna ) Pe kringstående påminde här om det i grundlagsparagrafen förekommande ordet hitills, hvilket ta laren vid sina citationer alltjemt förbigick och hvars tillvaro han les icke låtsade om. TR Ra RER rt a Jenny, som alltid brukade vara: med vid lylika tillfällen, hade bedtatt få stanna hermna, och Arvid hade följt i hennes ställe. pr