Aftonbladet – 18 oktober 1858, sida 3

r, och då olika meningar kunde förefinnas om sättet att den verkställa, ansåg talaren det icke ha varit ur vägen att, derom begära få inhemta den.valförrät-, tande myndighetens . tanke... Att tala om. hvad sony tilidragit sig vid de förra sammanträdena vore ej värdt; ty då förehade man endast förberedande åtgärder, nu. deremot gälde det att skrida. till afgörandet. I Lektor Bergius ansåg, att ett beslut i sjelfva hufvudfrågan redan denna dag blifvit fattadt genom öfvervägande ja, kunde en omröstning efter person redan anses ha egt rum och borde äfven de blifvande. omröstningarne efter samma grund verkställas Öfverste. Haselivs förklarade, att då han tillhörde antalet af dem, som ämnade motsätta sig komiterades förslag i.andra punkten, så skulle han väl kunnat upptaga och vederlägga de argumenter, som komiterade till stöd för detsamma anfört; men då frågan redan var så tillräckligt afhandladiutkomna skrifter, och han var förvissad att hvar och en här närvarande redan bestämt sitt votum, ville han ej Ska den allmänna otåligheten, genom att förlänga en liskussion, som väl. kunde vara af intresse såsom en litterär middagsunderhållning, men, möjligen kunde råka i kollision med andra långt intressantare middagsunderhållningar, till hvilka de närvarandes håg kunde stå, så förenade han sig endast. i yrkandet på proposition, dervid den af hr Brandel väckta fråga måste komma till afgörande. Tal. hyste vis 3erligen också sin mening i afseende å denna formfråga, men han ansåg öfverflödigt framdraga den, då afgörandet berodde på. magistraten, hvilken komme att såsom lagtolkare gifva sin mening tillkänna, alldeles oberoende af de;närvarandes föredrag. Hr Hjerta fästade de, närvarandes uppmärksamhet derpå, att ännu intet enda skäl blifvit framdraget mot komiterades förslag och motiver. En talare hade visserligen påstått, såsom skäl för sin tystnad, att ämnet redan vore fullständigt utdebatteradt inom pressen, men nu ville det sig i sjelfva verket så, att vid debatten inom pressen tillgått alldeles såsom här: man hade å motståndarnes sida helt och hållet förbigått betänkandet, och nöjt sig med att kort och godt förklara detsamma vara ett så underhaltigt dokument; att det icke lönade mödanatt derpå spilla någon vederläggning. Det. vore måhända förlåtligt om koömiterade i dessa omständigheter funne ett slags bevis derpå, att uti det de anfört låge: någon sanning. Det enda man gjort för att motarbeta framgången af komiterades förslag hade för öfrigt varit att man framkastat några vinkar om vådan at den s. k. personlighetsprincipen, hvilken fått tjena såsom skrämskott uti detta. fall Hkasom -tilförene då fråga varit om en representationsreform i större skala. . Talarenänsåg sig böra påpeka det försåtliga i detta ordande om personlighetsprincipen; ty här vore alldeles icke fråga om: personlighetsprincipen, såsom detta ord vanligtvis förstås. Man. borde ihågkomma, att grundlagstiftaren sörjt för, att alla valberättigade skola vara borgerligt berättigade, och en omröstning per capita inom de valberättigades krets betyder någonting helt annat än allmän. valrätt åt den stora massan, Såsom skäl för lika rösträtt inom de valberätligades krets ville tal. anföra, för det första, att hittills 1 Stockholm ingen omröstning. efter graderad skala egt rum vid riksdagsmannaval,. och att införandet af en sådan skala alltså skulle för vissa medborgare medföra en inskränkning i hittills åtnjutna politiska rättigheter — något som grundlagsändringen alldeles icke -afsett —; för det andra, att ingenstädes i de länder; der lika talan varit de politiskt berättigade. inrymd, hade någon olägenhet deraf. försports eller-någon; återgång blifvit ifrågasattI England t. ex., der under striderna em valreformen man kunnat. vänta att alla förnuftiga. skäl, som; skulle-kunnat anföras mot den lika rösträtten, skulle ha blifvit framdragna, hade det, talaren veterligen, ännu aldrig af någon tidning eller af någon statsman, hvarken inom eller, utom parlamentet, bfifvit;ens ifrågasatt att in föra en graderad skala, -hvilket man troligen ansett såsom en sådan anakronism; ett sådant tillbakagående, att något dylikt. icke kunde ifrågakömrna. Motståndet mot lika rösträtten komme här: från: ganska aktade män, och talaren trodde det ingalunda hos dem -alstradt af några egennyttiga motiver, utan af farhågan, att staden. möjligen skulle komma att representeras af mindre bildade personer; men denna farhåga vore ogrundad, ty äfven om de mindre bemedlade ej ega nog erfarenhet att förstå och handlägga statssaker; så ega de likväl nog instinkt och rättskänsla för att kunna till riksdagsman utse den redligaste, den Kunpibaste: Professor Wilander genmälde, att i England vore rösträtten mera inskränkt än den här kan bli, alldenstund der icke funnes något riksdagsmannaarfvode. Hr Brinck påstod, att någon jemförelse med valen i England icke kunde ega rum, emedan valen der voro medelbara. (Många kringstående erinrade talaren om hans misstag härutinnan; hr Schartau styrkte honom dock i -hans villfarelse genom att försäkra: Jo, der väljes genom elektorer,). Härstädes hade föröfrigt förut funnits en census för befogenhet både att bli elektor och att bli valman, och införandet af en graderad skala innebure således icke något tillbakagående? Skräddaremästaren föderstedt erinrade, att omedelbara val hittills icke egt rum i Stockholm, och att således hr Brandels åsigt i fråga om omröstningssättet vid detta tillfälle icke vunne stöd af grundlagen. Magister, Sohlman trodde, ått ingen ville förmena öfverste Hazelius att söka hvilka middagsunderhållningarn, som behagade honom bäst, men han hyste för sin del så mycken aktning för magistraten, att han tog för, afgjordt att.denna myndighet icke kunde finna det likgiltigt. och öfverflödigt att. höra hvad de valberättigade tänka i.denna. vigtiga angelägenhet, som just är deras sak: och-ingen annans. Talaren ville alls icke komma med några allmänna safser-om menniskovärde och: menniskorätt, isynnerhet sedan hr Brandel helt föraktfullt reducerat allt: sådant såsom hörande till de der: sakerna. Det vore icke heller skäl att här-tala om principer. Principer äro icke-moderna i-den närvarande perioden af skenbart tillbakagående: Det tyckes till och med-som. skulle det nästan vara ett medel-att sätta en sak: i misskredit, om man visar, ätt den hvilar på en riktig och ädel princip. Talaren ville derföre endast se på hvad som vore. klokt och praktiskto, Han. gjorde det så mycket hellre söm han alldeles icke emfattade den åsigten, att det funnes någon allmän naturlig rätt till; politisk -fullmyndighet.; Dennas större eller. mindre utsträckning berodde, på hvarje nations bildningsgrad... En:viss begränsning nedåt af den politiska .befogenheten är nödvändig, den må nu bestämmas-genom. besittning, genom en viss verksamhet, ett visst yrke, såsom borgen för sjelfständighet, ev viss ålder, godt namn och rykte: Men att, sedar en sådan begränsning är gifyen, uppställa godtyckligt inom densamma hvarjehanda. smågränser efter den supponi. rade förmögenheten, att låta menniskorna ickc föreställa sig sjelfva, utån.de materiella intressen son de skapat, att säga till pelitiskt fullmyndiga perso ner: du är ieke hufvudsaken; ntan den förmögen het som du har eller som du kan inbilla folk att dr eger; att låta en-person, som i dag eger -50,009 rd; men om några år t.ex. genom en olycka ser denn: förmögenhet reducerad till: 10,000, nedsjunka till ex femtedel af sin förra politiska betydenhet, oaktad: han under tiden gått framåt i erfarenhet, insigte: och förljenster om. det allmänna — ett sådant dr pJag har alltid ansett er ega en hög grad i. af moraliskt mod; — en fast förtröstan tilll! Gudoriss ; E SNR date sa KA NYKÄR RT NLA