Aftonbladet – 18 oktober 1858, sida 2

tänka sig. Ni ser blott den döda bilden. Jag såg denna idealiskt vackra varelse full af ungdom, sprittande af lif och glödande af känsla Och. snille, ; Hennes åsyn! bländade mig till den grad, att-jag: glömde! helså:på min tant; Stött af -derina rhin beundran för: den herrliga syn jag håde fråmför mig, sade hon med sin något skärande stämma: ! Mamsell Bergström kanåtervända hem. Den unga flickan neg rodnande: och .aflägsnade sig. Ack Jenhy,; snart var min lilla barndomsvän svid. Rönby förgätenyförgätet var allt på: jorden utom hon. Jag) älskade såsom en dåre, en vanvetting; och hvem: skulle icke hafva-älskat henne? Hon var en sammansättning-af allt: ljuft, rent och: oskuldsfullt, med ett snille:som hade berättigat Henne att intaga högsätet i hvilken familjekrets som helst. :Sommaren iladesbort, utan satt jag visste kvart tiden tagit vägen. Månaderna hade flyktat såsom en: minut i!tidens ormätliga ocean. Jag älskade: och var älskad;. Min tant låtsade ingenting såoch ingenting höras men hon bad äldrig Alfhilda komma upp tillsig. Slutligen bad.itant shig! resas Detta sades isen ton,som icke medgaf några. motsägelser; :Tanken på skilsmässa födde ven somätlig smärta: Ack Jenny, jag ären usling. Baronen göride ansigtet i händerna och tystnade. En stund derefter återtog han: Efter demw lycka jag skördade, då jag gaf Alfhbildasdel af att vi måste skiljas, var: det mig omöjligt att resa, I Dag från dag uppsköt jag deny oaktadt smin! tant: gjorde. mig täta fäminnelser. En, morgon föreslog mig: min morbror att göra ett besök i grannskapet med (honor; ehuru -ogerna, kunde jag icke vägra. När: jag återkom till Svanieboy voro Alfbilda ochihennes far bortrestå. .Jag väntade dag (efter:dag; men-de återkormmo icke. Slutligen efter. tvenne veckors förlopp återkom fadern.