Aftonbladet – 16 oktober 1858, sida 3

icke förtjenade någet afseende. Talarehs under denns öfverläggning eiterade yttrande vid förra sammanträdet hade endast afsett, att män vid valet tilk konimrtterade ej skulle inskränka sig till några särskilta kategorier, och att detta öfverensstämde med andemeningen uti det för borgareståndet ärofulla beslut, hvarigenom detta stånd samtyckt till en utsträckning af valrätten till förut orepresenterade kategarier. Nu vore dock fråga om någonting helt annat än då. Vid förra sammanträdet kunde ingen uppträda och tala å någon klass vägnar, emedan ingen: dertill erhållit något uppdrag. Nu hade ett sådant uppdrag blifvit af grosshandelsklassen lemnadt, och: ingen borde förtänka denna klass, som tillförene egt tillsätta inemot en fjerdedel af bufvudstadens representanter, och som vid den förevarande reformen gjorde -den största uppoffringen, att den också ville hafva någon andel i afgörandet, då en py valordning skulle införas. Tal. trodde också grundlager berättiga hvilken klass, som sådant önskade, att blifva i frågan särskilt hörd: Det vore icke enligt med vanlig parlamentarisk ordning att med skrik och hurrarop nedtysta olika tänkande, utan då en fråga begäåres på bordet och uppskof äskas, plägar sådant blifva beviljadt Själfva Aftonbladet; som utöfrar ett så åtort inflytande på allmänna meningen i landet; har i sitt nummer för den 13 Oktober yttrat, att riksdagsordningens 14 vore tvetydig och illa upp? stäld, och man börde derföre icke förtänka, att åt: skilliga personer funnos, som ansågo sig behöfva ytterligare betänka sig i fråga om sättet att tillämpa denna . Vid ändringar af konstitutioner och författningar vore det alltid.de bestående korporationerna, som beslöte om ändringar, och det-torde derföre ha varit riktigast att magistraten från börjar hänskjutit frågan till klasserna och att äfven de nya. kategorierna fått tillfälle att sig yttra, hvarefter ordningen kommit till den vigtiga frågan om sättet för besluts fattande... Då ärendetemellertid icke. blifvit i denna ordning behandladt, förtröstade talaren derpå, att magistraten skulle på det nu framstälda yrkandet fästa det afseende, som vore med Iag öfverensstämmäntide: Lektor Bergius erinrade med anledning af päståendet att de förutvarande korporationerna skulle om författningsändringar beslata, att så verkligen tillgått i denna fråga, då båda statsmakterna beslutat att och till hvilka nya medborgårekategorier valrätt skulle utsträekas. Det ville emellertid nu synassom om grosshandlarne börjat ångra sig i: afseende på den andel. de: kunnat hafva i tillkomsten af detta beslut, men detta -borde icke hindra de nytillkomnå valmännen att bevaka den rätt, som blifvit dem genom detsamma tillerkänd. Att nu hänskjuta frågan till klasserna vore för sent, sedan samtliga de valberättigade en gång fått henne om hand, oeh man hade dessutom icke styrkt sig vara befogad att derom väska fråga. Man hade derföre nu endast att fortgå på den bana man en gång beträdt. ; I Angående den af hrr Schartau och Brinck å bane bragta. frågan om. ärendets. hänskjutande till klasserna, yttrade sig derefter ånyo brr Brandel; Hjerta, Ros; Sohlman, Årnelly Alhsell och Bergius. Vi hinna icke nu redogöra för deras yttranden, utan nämna endast att de alla voro emot htr Schartaus och Brincks yrkanden... Sedan öfverläggningen om denna preliminärfråga förklarats slutad , anmodade justitieborgrästaren Holm de närvarande att afträda under det magistraten. öfverlade om det beslut den kunde finna sig -föranlåten-att på grund af de gjorda yrkandena -meddela: För de åter inkallade valberättigade afsade, magistraten ett-beslut, enligt hvilket komitebetänkandet skulle nu till afgörande förekomma, hvarjemte den upplysning meddelades, att i fall dennaeller framdeles afgörande frågor besvär blefve anmälda, sådana finge i sammanhang med hufvudsaken afgöras. Derpå föredrogs första punkten i betänkandet, at valsättet måtte ske emedelbart, hvilket utan votering bifölls Innan man härefter hunnit föredraga andra punkten om rösträtt per capita, hemstälde hr Ahlåiell, att de närvarande måtte anmoda magistraten ingå till K. M:t med anhållan om sanktion härå innan man-skred vidare i.behandlingen, men då åtskillige talare visade det formvidriga i att. afbryta den , påbörjade föredragningen för att.inkasta sig-på en alldeles ny fråga, så afstod br Ahlzell från sitt yrkande, !hvilket i stället upptogs af hr Westin, men af magistraten efter öfverläggning ogillades. f Då derpå den andra punkten, om rösträtter per capita, föredrogs, anmärkte hr Brandel, att han förutsåg, det denna fråga icke skulle kunna afgöras utan votering, bvarföre han nu äskade magistratens utlåtande om hvilken röstgrund, som härvid skulle komma att följas, förklarande han sig anse det enligt med grundlagen ättvid förekommande votering rösterna skulle beräknas efter skatt till staden. Härom utspann sig nu en lång diskussion, derunder en del talare dels framhöll huru orätt det var ätt nu åter afvika från den föredragna frågan, dels förordade den lika rösträtten, medan åter andra förfäktade omröstning efter beskattning. Efter en längre diskussion härom och om andra punkteni förslaget framstäldes proposition å detsamma, hvilken med blåndade ja och nej besvarades (dock långt öfvervägande ja), hvarefter votering begärdes. Efter en stunds 5fverläggning: resolverade.då magistraten; att uldenstund de valberättigade icke kunnat härom utan votering öfverenskomnmia, . skulle be:änkandet öfverlemnas till klasserna att deröfver yttra sig, hvarefter magistraten skulle appgöra en valordning och sammankalla de valberättigade att deröfver göra sina påminnelser: ra vat , Sammankomsten upplöstes kl. half 5: Vi återkomma till ett utförligare referat af dagens förhandlingar. gätlegångsoch Pollbsakor. Vederbörande. myndighet. i. Köpenhamn här an.