Aftonbladet – 15 oktober 1858, sida 2

Det är i morgon lördag kl. 10 f. m., som valordningsfrågan för Stockdolms stad förekommer till fortsatt behandling inför magistraten. Det torde vara obehöfligt att erinra hufvudstadens valberättigade innevånare om angelägenheten att dervid så mangrant som möjligt tillstädeskomma, på det att majoriteten bland dem må kunna upprätthålla och göra gällande den mening hon en gång visat sig hylla. Säkert inser nemligen hvar och en bland de valberättigade, som tillhörde majoriteten vid det senaste sammanträdet, eller som delar denna majoritets åsigter, att de personer, som vid nämde tillfälle stannade i minoriteten, skola, eggade just af det nederlag de då ledo, uppbjuda alla sina krafter för att, om möjligt, vid morgondagens sammankomst söka genomdrifva ett annat resultat än det, hvartill majoriteten då önskade komma, och ingenting skulle derföre vara dem mera välkommet och bättre främja deras syften, än om rätt många bland dem, som hylla majoritetens mening, uteblefve under den förutsättning, att, äfven dem förutan, deras åsigt skall räkna nog talrika anhängare vid sammanträdet. Vi taga emellertid, såsom vi ofvan yttrat, för alldeles afgjordt, att intresset för denna hufvudstadens vigtiga angelägenhet är så lifligt och allmänt, att de valberättigade komma att talrikt infinna sig vid morgondagens sammankomst, och då, enligt hvad man numera har sig bekant om de meningar, som bland dem äro rådande, komiterades förslag till valordning utan allt. tvifvel har att påräkna ett afgjordt öfvervägande antal anhängare, så lära motståndarne till detta förslag troligen på allt sätt söka undvika, att saken nu bringas till afgörande. Visserligen låter det knappast tänka sig, att magistraten skulle ha sammankallat de valberättigade för något annat ändamål än att till pröfning företaga det af utsedde herrar komiterade i ämnet afgifna betänkande, hvilket i magistratens kungörelse förmäles vara inkommet; men som ett-sådant förfaringssätt ingalunda ingår i ett visst partis planer, blir det af högsta vigt att majoriteten bland de valberättigade, kraftigt tillbakavisande hvarje försök att borttrassla frågan, med fasthet vidhåller yrkandet derpå, att enahanda förfaringssätt, som hittills blifvit iakttaget för ärendets behandling, äfven fortfarande måtte följas. Vi ha så ofta och så utförligt utvecklat de skäl, hvarpå vi stödja vår öfvertygelse, att den valordning, som ger lika rösträtt åt hvar och en bland de valberättigade, är den som mest öfverensstämmer medrättvisa och billighet samt på samma gång erbjuder den största sannolikheten att dugliga och redbara män skola väljas, att vi anse oss icke nu behöfva dervid ytterligare något tillägga. Icke heller tro vi oss behöfva återupprepa den bevisning vi flera gånger förebragt, att den nya lydelsen af riksdagsordningens 14 tillåter införandet af en sådan valordning (hvilket också numera knappast af någon bestrides), och att slutligen samma grundlagsparagraf tillåter de valberättigade i Stockholm att samfäldt och genom omröstning per capita besluta om det valsätt. som bör införas. Deremot torde det icke vara ur vägen att säga ett par ord om ett bland de medel, som blifvit använda för att afhålla de valberättigade från antagandet af en valordning med lika rösträtt, nemligen den ofta framkastade insinuationen, att ett sådant valsätt aldrig skulle erhålla kunglig sanktion. Isynnerhet sedan det visade sig, att majoriteten bland hufvudstadens valberättigade hyllade Og sntsdtrkstn ne ner trade td Pa