Aftonbladet – 14 oktober 1858, sida 3

tor att man eljest natt vissnet Ul utgangs punkt för bedömandet af de ingifna förslagen UTRIKES. i Vi hafva i dag bekommit tidningar frår London af den 6, Paris, Brissel och Berlir af den 7 samt Hamburg af den 8 dennes, ———— FRANKRIKE, Franska regeringen tyckes taga det franske skeppet Charles Georges, uppbringande a: portugisiska myndigheter till anledning at bringa frågan om den s. k, negeremancipationen å bane. Frankrike bestrider således ovil korligen de portugisiska domstolarnes behörighet att upptaga saken, och fartygets redare. som i skadeersättning fordrar icke mindre än 340,000 fr., kan derföre räkna på det kraftigaste understöd af sin regering. Utom denna ersättning för enskilt person kommer Zäfven upprättelse att påyrkas för förnärme!se mot den franske regeringskommissarie, som vid tillfället befann sig om bord, samt för skymfen mot frakska flaggan, och saken lärer nyligen blifvit ytterligare förvärrad derigenom, att man skal! uppspårat ett försök att tända eld på fartyget i Lissabons hamn, der det för närvarande ligger, till en del bemannadt med portugisisk besättning. Indep. Belge ser i de franska linieskeppens afsändande till Lissabon endast ett medel att bereda portugisiska regeringen möjlighet till eftergifvenhet i denna fråga; emedan portugisarnes sinnesstämning mot Frankrike skall vara högst fientlig. påstår brässeltidningen att den portugisiska ministeren icke lärer våga gifva gehör åt de franska reklamationerna, så länge den icke har åtminstone skenet för sig att nödgas gifva vika för makten. Den bekante nepalesiske anföraren Dschung Bahadur tros på sin resa till England konima att göra ett besök äfven i Paris. ENGLAND. Agitationen för valreformen börjar antaga en allt allvarsammare karakter, och mycket besökta meetings hafva egt rum i Stalebridge. Ashton-under Tyne och Manchester, men isynnerhet är det Lancashire som satt sig i spetsen för rörelserna. Petitionerna om allmän rösträtt, sluten omröstning. och treåriga parlamenter äro öfverfylda af underskrifter. Ehuru de förnämste talarne för reformen synas fordra, att alla punkterna i deras program skola antagas, tyckes dock den allmänna meningen företrädesvis uttala sig till förmån för en särskilt punkt, den slutna omröstningen, såsom en mera reel garanti mot korruption vid valen, och man börjar anse möjligt att mängden af petitioner till förmån för reformen skall, trots det ringa antal anhängare den eger i.underhuset, utöfva något inflytande på resultatet af de blifvande debatterna derstädes. Generalguvernören i Ostindien lord Cannings i de engelska tidningarne meddelade svar i anledning af den bekanta Ellenboroughska. depeschen består af två handlingar, hvilka tillsammans fylla icke mindre än 4 spalter i Times. Den första af dessa handlingar är en depesch, daterad Allahabad den 17 Juni, till ostindiska direktoriums hemliga utskott, afsedd att vederlägga lord Ellenboroughs depesch; den andra är daterad Allahabad den 4 Juli och stäld till det ostindiska direktorium sjelf samt innehåller en tacksägelse för direktorii förtroendevotum och en sammanfattning af de skäl, lord Canning i den förstnämda skrifvelsen andragit till sitt rättfärdigande. I skrifvelsen af den 17 Juni yttras bland annat: Inga hånfulla och försmädliga anmärkningar, från hvem de än komma må, kunna förmå mig att öfvergifva, den bana, på hvilken jag anser såsom en pligt mot mitt fädernesland att fortgå. Jag tror, att ett ombyte för närvarande af öfverhufvudet för Indiens regering, i fall det skedde under omständigheter, som häntydde på att engelska regeringen förkastade den mot rebellerna i Oude hittills följda politiken, skulle betydligt fördröja fredens återställande. Jag tror, att denna politik från begynnelsen varit mild, utan svaghet, samt skonsam, utdn att efterskänka något af regeringens värdighet. Jag tror, att allestädes, der regeringens makt och myndighet ånyo blifvit återstäld, Oudes så väl som de öfriga provinsernas inbyggare hafva insett, att vi äro ganska skonsamma mot dem, som underkasta sig och icke begått några afskyvärda brott. Jag tror, att utfärdandet af den så strängt klandrade proklamationen helt och hållet öfverensstämde med denna politik, samt att hon af dem; till hvilka hon var stäld, blifvit sålunda ansedd. Jag tror, att denna politik, om vi ihärdigt följa den, lemnar den bästa utsigten att få freden i Oude hastigt och varaktigt återstäld. Fast i denna öfvertygelse, vill jag under en tid af oerhörda svårigheter, faror och mödor icke -af egen drift nedlägga det höga embete, jag har -äran bekläda. Finner deremot det ärade utskottet, att den af mig följda politiken varit felaktig, eller att den, utan ett sådant antagande, blifvit svagt och illa tillämpad, eller att deras förtroende, hvilka i England äro ansvarige för förvaltningen af de indiska angelägenheterna, af ett eller annat skäl, bör mig;beröfvas, så beder jag aktningsfullt, men enträget, att generalguvernörsembetet öfver Indien måtte genom edert hedervärda utskotts bemedling så snart som möjligt fråntagas mig.s Skrifvelsen af den 4 Juli slutar på följande sätt: sDe senaste från Lucknow ingångna underrättelserna gifva vid handen, att en af öfverkommissariens största svårigheter består i bristen på tillräckliga utvägar att skydda :de jordegare, som vilja underkasta sig. Vi kunna på somliga trakter icke behörigen skydda dem, förr än skarorna af de värsta rebeller. och upprorsstiftare, hvilka ännu alltjemt oroa provinsen, blifvit underkufvade och nedgjorda, ett mål, hvilket kan uppnås endast genom att under en tjenlig årstid låta med trupper rensa landet. Följaktligen har hr Montgomery, vid: många tillfällen, då jordegare förklarat sig önska underkasta sig, aktat nödigt råda dem att tills vidare förhålla sig passift. Detta dröjsmål är beklagligt; men fakta bevisa, att proklamätionens anda icke blifvit missförstådd. samt att sinnesstämningen inom provinsen