Aftonbladet – 13 oktober 1858, sida 3

att åtta åboer derå icke kunna hafva mera än ytterst knapp bergning, och hvarest den nu medgifna klyfningsrätten sålunda nära nog föranleder till obesutenhet; men härvid förekommer ätt anmärka, icke blott att lanäsköfdingeernbetet uti detta sitt yttrande synes hafva fästat sig endast vid jörden och dess afkastniog såsom medel för åboens bergning och icke jemväl tagit i betraktande, att bidrag dertill äfven från andra källor kan vara att hemta, utan ock att, nät gehom Kongl. cirkulärbrefvet den 14 Aug. 1841, i följd af rikets ständers underdåniga skrifvelse den 14 Juni samma år, från orterna infordrades uppgifter å det minsta mantal, hvartill hemman ansågs kunda klyfvås, så uppgafs för Östergötlands län ;; mantal. Oaktadt både detta och det åf landshöfdingeembetet nu uppgifna förhållände, att uti skögsbygden finnes hemman, hvaraf ,; mtl och äfven derunder medför besutenhet, har länsstyrelsen likväl underlåtit att med framställning om ett lägre mini mum, än det år 1853 bestämda af !s mantal, till KX. M:t i underdåvighet inkomma, hvilket icke annat kan än väcka uppmärksamhet. Då nu ett minimum för hela riket, och icke såsom rikets ständer uti deras åberopade skrifvelse den 14 Juni 1841 ansett, för hvarje ort särskiltibör i författingen fastställas, anser jag detsamma, på grund af hvad jag förut yttrat, kunna till !,,, mtl bestämmas, dock med åliggande för konungens befallningshafvande att, i händelse emot förmodan någon ort skulle finnas, der detta förmenas vara för lågt, sådant hos K. M:t i underdånighet anmäla; och nådigt stadgande härom varder således af mig i underd. tillstyrkt.