Aftonbladet – 13 oktober 1858, sida 2

Genom annonser i tidningarne voro bufvudstadens samtliga valberättigade innevånare i går afton inbjudna till en förberedande öfverläggning rörande valordningsfrågan. Med anledning häraf hade en samling af vid pass fyra hundrade personer infunit sig i nedre börssalen, der sammankomsten egde rum. På förslag af kammakaren Schuldheis anmodades grosshandlaren L. J. Hjerta att såsom ordförande leda öfverläggningen: Ordföranden ansåg sig först böra inhemta de mnärvarandes åsigt om rätta förståndet af det nya grundlagsstadgandet, i hvad det angick frågan om sättet för besluts fattande om den nya valordning, som måste införas sedan det gamla val-. sättet icke längre kan tillämpas. Åtskilliga talare, såsom lektor Bergius, skräddaremästaren Årnell, fabrikören Michaelsson, magister Sohlman och grosshandlaren Hjer:a, yttrade sig öfver denna fråga, och voro alla ense derom, att magistraten; genom det sätt hvarpå densamma låtit ärendet behandlas vid de tillfällen det hittills förevarit, måste anses hafva en gång för alla gifvit tillkänna sin mening om formen för valordningsfrågans behandling, att nemligen stadens vaiberättigade innevånare ega att derom enom enkel omröstning per capita besluta; att följaktligen hvad man från ett och annatbåll försport, att magistraten skulle hafva för afsigt att vid det till om lördag utlysta samsammanträdet ifrågasätta någon annan form för behahdlingen, måste betraktas såsom orimligt och snart sagdt otänkbart, då ett sådant förfarande vore stridande lika mycket mot grundlagens tydliga ord som mot allt sundt förnuft. Särskilt framhöll lektor Bergius den omständigheten, att då de komiterade, som utarbetat ett förslag till valordning, erhållit letta sitt uppdrag af samtliga de valberättigade, vore det otänkbärt att de skulle kunna öfverlemna : sitt arbete till någon nonan än just till dessa samma valberätgade, söm i detta fall måste anses såsom deras principaler. Och ansåg -talaren, att då magistraten sjelf föranstaltat le komiterades utseerde på sätt som skett, måste hon ovilkorligen anses hafva sanktioneat ett sådant förfaringssätt. Man. uttalade vidare den åsigt, att då frågan till afgörande örekommer, bör i främsta rummet beslut as om antagande eller förkastande af det f komiterade uppgjorda förslag, så atticke ot annat förslag; vare sig hvilket som dervid må få uppställås såsom kontraon, utan, i hindelse komiterades förie förkastas, frågan må anses helt xch hållet öppen och stående på alldeles samna purkt som då komiten tillsattes, med fri het för de valberättigade att besluta de åtsärder för frågans ytterligare behandling, som majoriteten bland dem kan finna för godt. Ala dessa åsigter och förslag syntes vinna itlmänt bifall bland de närvarande, som ljuleligen instämde i talarnes yttranden. Ingen onda röst höjdes för att förfäkta en motsatt mening. Också biföll församlingens slutligen evhölligt den af ordföranden, på förslag af tektor Bergius, framstälda proposition, att församlingen skulle såsom sin mening förklara, tt om inför magistraten fråga skulle väckas om något annat sätt för afgörandet än genom enkel personlig omröstning, böra de valberättigade enigt och kråftigt motsätta sig hvarje sådant försök och till det yttersta förfäkta sin grundlagsenliga rätt att få frågan på förut antydda sätt afgjord. Man: öfvergick derefter till frågan om det af komiterade afgifna betänkande, och anhöll ordföranden att den bland de närvarande som hade några invändningar att göra mot