Aftonbladet – 9 oktober 1858, sida 3

många osannolikheter med sig. SB. me LITTERATUR. Försök till en historisk framställning af för handlingarne om Sverges deliagande i Trettioåriga kriget til! fördraget i Beerwalde den 13 Januari 1631, af S. F. Eammarstrand, Första häftet. Upsala hos OC. A. Leffler, Genom ofvanstående titel synes oss författaren ej rätt lyckligt betecknat hufvudsyftet af sitt arbete. Benämningen: en historisk framställning af Sverges första inträde i det europeiska statssystemet, skulle måhända varit egentligare. Ty en sådan framställning eller åtminstone värderika förarbeten dertill är hvad han lemmat oss i sin bok..; Han har sökt finna de första uppslagsändarne till vårt lands uppträdande i Trettioåriga krigets stora drama, och dessa trådar hafva, allt efter som han med skicklig hand följt dem tillbaka, ledt honom ej blott till Gustaf Adolfs beslut efter stilleståndet med. Polen att åtaga sig protestanternas sak i Tyskland, utan tvenne årtionden ännu längre tillbaka, då Carl IX, hotad af Sigismund och hans katolska bundsförvandter, sökte genom förbund med de protestantiska furstarne och Henrik IV i Frankrike betrygga sin. tron och sitt rikes sjelfständighet. Genom sitt förhållande till Polen och genom Polen till. det katolska Europa måste Sverge förr eller senare indragas i den strid, som redan länge förebådats emellan de begge stora religiösa partierna, som delade vår verldsdel.Carl insåg detta och uppgjorde den politik för Sverge, som sedan orubbligt följdes af hans son. Det var en på en gång manlig och klok politik; den politik, som visat sig vara den enda rätta för små stater, som vilja göra sig respekterade af de mäktigare; samma politik, genom hvilken vi i våra dagar sett det jemförelsevis lilla Sardinien uppstiga till anseende och betydelse, och som för det. dåvarande Sverge var ett så mycket större kraf, som dess gränser på flera sidor ej som nu hade en naturlig afslutning. Den var motsatsen af en isöleringspolitik. Sverge skulle efter densamma, för att värna sin sjelfständighet, träda modigt upp vid sidan af sina naturliga bundsförvandter, för att skydda sig och dem mot gemensamma fiender. Men det skulle söka ett ännu mäktigare stöd i den stora ide, som lifvade. tiden, den religiösa reformens och samvetsfrihetens. Denna fråga var dessutom så sammanväxt med tidens politiska frågor, att den ena ej kunde slitas utan de andra. Liksom i Tyskland protestantism och sträfvande efter politisk sjelfständighet utgjorde igenkänningstecknet mellan unionens medlemmar i deras kamp mot Österrike och ligan, så ingingo äfven i Sverges strid mot Polen ett både religiöst och politiskt element. Sverge stötte här på samma fiende som protestanterna i Tyskland. Det var naturligt att man skulle söka hvarandra, Också ser man redan från slutet af Carl IX:s regering och under hela. Gustaf Adolfs en liflig diplomatisk förbindelse pågå mellan Sverge, de tyska protestanterna, England, Holland och slutligen Frankrike. Sverge var med ett ord inne i det europeiska statssystemet, egde der en plats att försvara, vigtiga intressen att bevaka. Det är utvecklingen af denna förbindelse med: det öfriga Europas stater som utgör den ledande tråden i författarens skildring och som ban belyser med intressanta utdrag ur tidens diplomatiska akter och memoirlitteratur. : Förovarande häfte sträcker: sig väl endast till det stora krigets utbrott, men af de fakta, författaren här framlägger, ser man redan, att planen till deltagande i dea allmänna kåmpen förskref sig från en mycket längre tid tillbaka än man vanligen antager. Den hade otvifvelaktigt länge mognat hos Gustaf Adolf. Han verkstälde den när han fann sin tid. Vi behöfva ej tramhålla hvilken vinst detta br Hammarstrands arbete är för vår uppblomstrande historiska litteratur. Det tillhör detta slag ef värdefulla monografier, som bereda fältet för den kommande historieskrifvaren och genom uppsökande och framförande af materialier samt deras ordnande så mycket underlätta hans arbete. För en annan sida af Gustaf Adolfs historia ega vi redan ett sådant förarbete i hr Mankells krigshistoria; och 1 likhet ed detta skall um utan tvifvel i betydlig grad minska svårigheten i den uppgift. of TE itvande Thucydides för sverges del tagande i trettioåriga kriget har att lösa, —Om Fysikens Studium i Frankrike jemte några ord med anledning deraf rörande svenska förhållar. den af K. 4. Holmgren. (Upsala 1858. 78 sid. 8:0). Denna lilla skrift gifver långt mera än den lofvar, och den har beredt oss en särdeles angenäm öfverraskning, då vi icke på länge sett någonting, förskrifvande sö vr TRE ot a rr Vår unga häradshöfding sitter i första 1ogen närmast teatern på första raden. 0 ET Mera vn vh le Re