kare för alla själssjukdomar, och den heter arbete. Jag sökte den läkaren., Och ni fann: honom ega en stor förmåga, att hela hjertats sår, icke sannt? Jo, och derföre bar jag endast att tacka er. Baronen förde Jennys hand tv) sina läppar: 5 Det gläder mig; ty det bevis? ., att vänskapen oss emellan ändå haft sin nytta med sig och icke är ett tomt ord ble tt. : Åh, ni var väl alltid sker att jag af själ och hjerta var fästad vid innevånarne på Rönby; men jag tillh;r dessa menniskor, som, lemnade åt sig sjelfva, försjunka i ett vemodigt drömmande ifver de sorger som drabbat dem. Min ungdoms lifliga hänförelse är slocknad, och då Jag icke står under inflyad nen sd återfaller jag i min likgilighet: Detta, Jenn t st ut afhielpa. På bynd: sått tg. dn MARIO Genom. att blifva min Jsmstru. Jenny såg på hovom öfyerraskad, liksom hon icke hört rätt. Ack, Jenny, ifvet vid er sida skulle åter kunna blifva skönt. Skulle ni icke kunna inna er I klig vid min? ; Han Pe fatta Jennys hand, men hon drog len t haka med ett Ieende fullt af bryderi. Jaron Fritz, ni har nu framstält en så beV nnerlig fråga, att... att... jag icke vet om Jag bör stanna qvar. et Jenny, svara mig uppriktigt: Vill ni blifva min maka? Eger ni nog tillgifvenhet för att med mig dela lifvets glada och mulna dagar? Svara mig med er vanliga uppriktighet, uten allt bryderi NR Må göran,.sade Jenny och smålog vänligt. Ni frågar om jag har tillgifvenhet för er? Mycken; men det är en systers, och för att kunna räcka er min hand och förena våra öden fordras något mera — dertill fordrag