Aftonbladet – 5 oktober 1858, sida 3

medgifvit en sådan tillökning i de årliga utr gifternå, som blefve följden af en, äfven ganI ska måttlig, förbättring i stationstjenstemänul nens lönevilkor. Senast afgifna ärsberättelse :4 för elektriska telegrafverket visar visserligen på papperet en behållning af 12.680 rdr 38 ulsk. 5 rst. rgs, men hvilken oafkortad bör an) vändas till kompletterande af telegrafverkets ;å hufvudförråd af maskineriet m. m., hvartill den 23 Oktober 1857 blifvit af K. M:t anså slagne 54,000 rdr, som äfven blifvit bland verkets årsinkomster inberäknade, utan att dock Jens derigenom samma hufvudförråd kan brin:) gas till den fullständighet, som vid anslagets s I beviljande varit afsedds Då man tager i betraktande att nu gällande stat för elektriska telegrafverket upptager 14 I direktörer, 75 kommissarier och 108 assistenter, förutom den tillökning i personalen, som blir en följd af de under innevatande år in rättade hya stationer och dubbellinier, är det lätt inse, att en, äfven ganska måttlig, löneförhöjning för alla dessa tjenstemän svårligen kunde åstadkommas, med mindre telegrafverkets utgiftsstat-finge vidkännas en årlig förhöjning af 30, 40, måhända ända till 50,000 riksdalets — : Att, oaktadt dessa vidriga omständigheter. en lika mycket af billigheten, som af behofvet påkallad löneförbättring för telegraftjenstemännen måtte med det snaraste kunna åvägabringas, är hvad man icke allenast må önska, utan äfven synes med visshet kunna hoppas, vare sig då att-detta skall ske genom en möjligen tilltagande liflighet i korrespondensen, genom förhöjda afgifter för telegraferingen eller genom direkt statsanslag, sådant telegrafverket i Norge åtnjuter för sitt underhåll. Men att för det närvarande och unter dylika förhållanden chefsembetet tvekat före-slå någon betydligare förhöjning i telegrafverkets årliga utgiftsstat, torde, i mera opartiska ögon, anscs vittna endast om en nödig omtanke för verkets bestånd och en billig farhåga att i annat fall möjligtvis ej kunna uppfylla åtagna förbindelser. En god sak behöfver för sin framgång icke biträdet af ogrundade eller förvrängda framställningar och vinner ingenting på deras begagnande. För beredandet af en anständig utkomst åt telegraftjenstemännen finnas tillräckligt talande skäl, utan att man, som sådana, begagnar sig af uppgifter, hvilka antingen sakna all grund eller åtminstone lida af mycken öfverdrift. Vi skulle icke hafva vidrört dessa omständigheter, derest icke några af dessa uppgiter blifvit i olika tidningsartiklar flera gånger upprepade och derföre, ingen gång motsagde; i mångens ögon torde erhållit ett sken af sanning och tillförlitlighet. En bland desså är attstationstjensteman är både dag och natt upptagen af telegraferingen; Uttryckets öfverdrift faller, äfven vid en flyktig anblick, lätt i ögonen. Verkliga förhållandet är att å stationer med endast en tjensteman den ordinära tjenstgöringen fortgår sex timmar hvarje söcknedag; å stationer, der tvenne tjenstemän finnas anstälde, alla dagar i veckan, elfva timmar, hvarigenom hvardera af tjenstemännen kommer att 5, timmar dagligen bestrida vaktgöringen,! samt att endast stationer med talrikare personal hållas öppna hela dagen; sommartiden) från kl. 7 och vintertiden från kl. 8 om mor-j gonen till kl. 9 e. m. Då vid denna, den ordinära, tjenstgöringstidens utgång telegram-: mer återstå, hvilka ännu icke hunnit expe-: dieras, är visserligen tjenstemannen pligtig å stationen qvarstanha så länge sådant påfordras, men med rättighet att från och med kl. . 10 e. m. tillgodoberäkna sig en ersättning af en riksdaler femtio öre för hvarje sålunda upptagen timma. Enligt åberopade årsberättelse äro under nästlidet år i sådant afseende : till stationstjenstemännen utbetalade 20,6711; rdr 3 ski E Ett annat, ofta upprepadt yttrande är attj: den trägna tjenstgöringen utesluter alla bi: t h t Q 1 I förtjenster. — Lätteligen inses att personer, upptagna af omkring sex timmars daglig ordinarie tjenstgöring, och några bland desse, stationsföreständarne, derjemte sysselsatta med räkenskaper och redovisning för stationen, skola hafva endast föga tid öfrig för andra göromål. Erfarenheten vittnar dock deröm ; att åtskilliga bland stationstjenstemännen kun, nat samtidigt innehafva äfven förordnanden och befattningar inom andra verk. I sådantr afseende kunna åberopas flerfaldiga hos chefs-embetet gjorda ansökningar om tillstånd till : emottagande af dylika uppdrag, hvilka också alla blifvit -bifallna, med undantag endast at, ett enda fall, då bestridandet af den ifråga-o stälda befattningen utom telegrafverket be-f fanns stridande emot telegrafreglementet. Hit hör äfven påståendet, att telegraftienz stemännen i Danmark åtnjuta en nära nogla dubbelt så hög aflöning som deras vederli1 kar i Sverge. Under det här direktörer i år11 ligt arfvode uppbära 2000, kommissarier 1200 k och assistenter 900 rdr, — aflönas i Danmark: s Bestyrerne i Hamburg och Nyborg med 2400. 13 i Köpenhamn och Korsör med 2000 och i HelI 4 singör med 1800 rdr, Assistenterna (andra sg tjenstegraden; motsvatande kommissarierna in Sverge) med 1200, 1400 till 1600 rdr, Faste Telegrafister (tredje tjenstegraden, motsva-, rande de svenska assistenterna) med 800, 900. 1000 till och med 1200 rdr, samt slutligen In .Reservtelegrafister (en fjerde tjenstegrad) I fi med 500, 600 till 800 rdr, allt svenskt riksmynt. (Forts.) 12 Bref från Wermland. f Till Redaktionen af Aftonblalet.