Aftonbladet – 5 oktober 1858, sida 3

dagsförmiddag. Några olyekor till sjös hår man vä ej försport, men i skogarne har blåsten rasat väldeliga genom att upprycka öch kullkasta träd. På ett och annat ställe hafva dessa förorsakat skada på telegrafledningen, hvilken-sedan i fredags trenne särskilta gånger afbrutits. Nämde dag afbröts den en half mil norr om Fjäl, påföljande dag trefjerdedels mil söder om Maj, samt ytterligare tisdags afton vid Svartvik. Afbrotten afhjelptes snart. Upsala den 1 Oktober. Konungens befallningshafvande har till kontrollörer för bränvinsbränningen inom länet utnämt följande personer: e. O. landskanslisten F. Appelqvist för Skeberga; studeranden J. Bjurzon för Östfora; landskanslisten C. J. Lindqvist vid Waksala Tull; kapten A. W. Hallström vid Gälla; kapten J: F. Leijonflyckt vid Ekholmen; underlöjtnant OC. A. Malmerfeldt vid Wisteby; fanjunkaren L. F. Lidman vid Abyggeby; fanjunkaren C. G. Thorzelius vid Skolsta; kapten G. Unge i En köpings stads Göteborg d. 29 Sept. I natt vid ett-tiden utbröt eld uti sparbanksbokhållaren F. A. Damms vid Breda Vägen i Masthugget belägna hus, som till större delen nedbrann, så att deraf blott qvarstå kolade våggar, men hvilka bära vittne om den vackra släckning här egt rum. Den nedbrunna fastigheten var assurerad i städernas brandstodsbolag i Stockholm för 6300 rdr bko, och de uti huset befintliga lösören, hvilka blefvo lågornas rof, voro äfvenledes brandförsäkrade. Huru elden uppkommit är ännu ej bekant. Kalmar d. 29 Sept. Under det att å andra orter i riket ymniga regn hafva fallit på de senaste fjorton dagarne, så är det nu på femte veckan som här å orten ingen regndroppe har fuktat den å nyo asktorra jorden. Westervik den 2 Oktober. De båda kreatursmarknaderna Ed och Gårdspånga hafva i denna vecka försiggått, den förra på tisdagen och den seaare på fredagen. Båda företedde en betydlig tillsång af fäkreatur, hvilken å det förstnämde stället troligen utgjorde en af de största man här i orten sett på ett ställe af dylika djur. Omsättningen har, i förhållande till djurens antal, varit ringa, dock hafva några icke obetydliga uppköp gjorts, och prisen hafva varit lägre än förlidit år. För oxar, som höllo 1 qvarter och något derutöfver, betaltes i medelpris 140 till 170 rdr, 12 qvarters från 225 till 260 rdr, 13 qvarters omkring 300 rdr. Den lifligaste handeln skedde med kor, hvilka höllo sigi jämförelseris högre pris, t. ex. 50, 60 å 70 rdr, allt rmt pr medium; äfven ungnöt höllos temligen i pris. Att kreaturen nu, då bonden har alla lador fulla och en ganska försvarlig dös eller par utanför, så vetFåligtfallit, kan endast förklaras af den ännu 108 allmoger rådande penningebristen. En och an an landtman är nödsakad att sälja sina oxar för att betala gammal gälds eller för att för tillfället kunna eda sig, då säd och potates stå i så lågt pris och i ulmänhet saknar efterfrågan för annat än till konunition för dagen. (W. W.)