röfva mig den, och -jag skall förgås af leds nad och saknad. Men hvarföre icke köpa sig en trädgår och odla den? Då vore pappa ju sin egen herr: och ändå trogen sina vanor? Du bedrager dig. Jag har hela mitt li arbetat för andra. Att göra mitt arbete bättr. än vanliga tjenare, att fullgöra mina åliggan den med större noggrannhet, anser jag för en ära. Om jag nu skulle arbeta för mig sjelf, skulle detta sträfvande försvinna, ock om min trädgård vore sämre skött än andra rörde mig oker och gjorde att detta samvetsgranna bemödande, jag nu har och som inne: bär en lifgifvande spörre i min själ, skulle försvinna, Jag skulle finna mitt arbete uta; ändamål, emedan det verkstäldes för min eger räkning, och det skulle icke utgöra en ki: pligt, utan ett egoistiskt behof. Då jag deremot nu finner det ega ett högre värde, då det förrättas för andra. Derföre, min gosse, låt gubben behålla sina sextioåriga vanor och lemna; honom -åt sig, sjelf. Den dag han måste ändra dem skulle han icke mera ega samma kraft och helsa. Tro en gång för alla att jag icke låter såra mig af hvad en-förryckt kärring i sitt högmod behagar säga. Jag har icke edra -ömtåliga känslor, emedaz jag icke genom en förfinad uppfostran insupit dem, När jag vet med mig sjelf, att ja; sköter mitt arbete bättre än andra; att jag punktligt och noga fullgör alla mina åligganden och att man icke kan rättvisligen göra några anmärkningar emot Migy så rör det mig föga om de behaga visa sigförnäma och yfvas öfver mig, Hafva de icke bättre vett än att uppföra sig dåligt emot en dygdig och rättskaffens tjenare, så blir skammen deras, icke Min. Jag har haft den fåfängan — fort. for gubben -— att af den simpla arbetarens son vilja göra en dugtig karl, som kunde blifva