Aftonbladet – 1 oktober 1858, sida 3

iltrat, attthan icke kunde gilla, att man icke redan förut öpplyst håns-maj:t om beskaffenheten. af hans tillstånd, utan invaggat honon i falska förhoppningar genom alltför skon samma uppgifter; men då detta nu en: gång skett, så ville han icke öfvertaga ansvaret at plötsligen uppskaka konungen med sanningen; detta kunde hafva de värsta följder. M bör veta, att konungen ännu alltjemt tror sitt tillfrisknande och ofta-anser tiden snart vare inne, då hon skall under klockringning och fölköts jubel återtaga regeringen. Detta tragiska och beklagansvärda förhållande har man att tillstörsta delen tillskrifva hofpartiet, som hänger sig fast vid den makt, hvilken håller på att glida det ur händerna. På denna förklaring af läkaren åberopade sig drottningen för att motivera sina betänkligheter emot att framlägga regentskapsordern. Men hon förklarade sig beredd attframlägg: ett annat förslag. som antingen förlängde det nuvarande vikariatet eller på obestämd. tid uppdroge den kungliga makten åt prinsen. Äfven medregentskapet uppgaf drottninger såsom en möjlig kombination. För de begg: senare utvägarne åberopade sig drottninger på ett utlåtande af statsministern och presidenten i högsta domstolen hr v. Uhden, ei ifrig medlem af Kreuzzeitungspartiet. Mer alla föreställningar af en missförstådd pietet och alla sofisterier af rabulistiska statsrättslärare: strandade på prinsens af Preussens pligtkänsla. Han vägrade bestämdt att ingå på någon åtgärd, som icke vore af författninger gillad. Derpå återvände prinsen och mini sterpresidenten med oförrättadt ärende till Berlin. Tidigt den 20 September hölls ministerråd i prinsens af Preussen palats och under han: ordförandeskap. Man bekräftade föregåend dagens negativa resultat och tog i öfvervägande åtgärderna för tillsättandet af ett regentskap... Prinsen af Preussen, som ämnade sig till Hannover och lägret vid Nordstemmen samt genast derefter skulle begifv: sig tll Warschau, uppdrog. ministrarne at vidtaga förberedelser för regentskapet. Til lika. förklarade han, att kamrarne icke blott skulle få underrättelser om de åtgärder, son vidtogos före deras inkallande, utan ock skull fatta formligt beslut derom, och det emedar kamrarne sålunda finge åtnjuta sin rätt, oc! emedan den nya regeringen i så fall icke kunde framdeles beskyllas för usurpationr Sedan rådgjorde prinsen med sina vänner Resan till Hannover och Warschau, som dess utom var förut bestämd, betraktades från alla håll såsom lämplig för tillfället och såson nyttig för frågans lösning till fördel för regentskapet. Det var nemligen klart, att ju närmare man kom den tid, då intet uppskoi med afgörandet kunde ske, desto större måste svårigheterna blifva för regentskapets motståndare, hvarföre. prinsen endast behöfds hålla sig passiv för att låta sina rättighete: mogna och i trots af alla hinder tillvägabringa regentskapet, likasom af sig sjelft och genon; händelsernas tvång. Således beslöts resan till Hannover och Warschau, hvaruppå skall följa en utfilygt till Baden-Baden för att fira prinsessans af Preus sen födelsedag. Före sin afresa hade prinsen ett. samtal med inrikesministern. Han besvärade sig öfver konfiskationen af National-Zeitung för dess artikel ,Keine Mitregentschaft. om hvars indragning jag talade i mitt senaste bref, och han förklarade det för märkligt, att -man lät Kreuzzeitungs artiklar, som voro riktade emot bonom, gå onäpsta, då man deremot. belade medbeslag dem, som uppträdde för hans rättigheter. Hr vy. Westphalen urskuldade sig dermed, att konfiskationen blifvit verkstäld utan hans vetskap. Men dermed förbåller sig på följande sätt: samma dag som Nationalzeitung konfiskerades. utfärdade inrikesministern till polispresidenter en order, som uppfordräde honom att genasi vidtaga åtgärder emot pressens afvikelser. Men på förband underrättade en af hans förtrogna konfidentielt polispresidenten, eller rättare dennes vikarie, att en sådan order skull från inrikesministern utfärdas, hvarföre har på förhand borde konfiskera morgontidningarne, Nationalzeitung och Volkzeitung (hvil kas ledande artiklar man naturligtvis redar kände genom de i förväg aflemnade exemplaren), så att icke något klander kunde träff: honom. Sålunda kunde inrikesministern oficiel förklara, att då han lät ordern afgå till polispresidenten, :så var redan konfiskationen på förhand verkstäld utan hans medverkan Detta är en profbit på den preussiska regeringspolitiken, sådan den för närvarande ännu är möjlig, men som man hoppas snart icke längre skall vara det, utan-räknas. til! de--kuriösa utväxterna. på vår restaurations period. i Emellertid har prinsen af Preussen förs rest till: Hannover och sedan efter sin åter komst den 23 på aftonen, för att undgå all: bevekliga föreställningar ifrån Sanssouci, ge. nast samma qväll begifvit sig till Warschau Hans frånvaro hade de väntade följderna. och omständigheterna framtvingadealltmer: regentskapet. . Detsamma skulle också redavlå ha kommit så långt, att handlingen skull underskrifvas, då hofpartiet den 24 på aftonen återigen gjorde en sista ansträngning och föramledde ett nytt uppskof. I går, söndager den 26, blef ånyo en razzia anstäld bland berlinertidningarne. Nationalzeitung -och der ganska moderata Vossische Zeitung, som al berlinerkannstöparne kallas Tant Voss,, belades på hög befallning: medbeslag.: Man ville dermed modfälla. den: allmänna meningen och få allmänheten. att återigen tro på! Kreuzzeitungs-partiets seger. Men till. polinade föräldrahuset.Ensam, utan någon som c följde henne, hade Albertine ilat fram under i blåst och regn, till dess bon stod utanförr Richards port. f Om allt detta vär hennes nåd i fullkomEST rå