Aftonbladet – 1 oktober 1858, sida 2

riksdagsmannavalen dittills icke omedelbart förrättats; och utom det faktum, att Stocki holm tillhör denna kategori, har äfven röstning per capita såväl i första som andra valinstansen derstädes förut egt rum. i Då grundlagen bar en, icke längre tillbaka i än vid förra riksdagen tillkommen bestämmelse, uttryckligen gällande för de städer, der valen dittills omedelbart förrättats, så om samma bestämmelse enligt J. A. H. i Svenska Tidningen äfven skolat gälla der valen dittills icke omedelbart förrättats, huru lätt hade. det icke varit att, endast genom utlemnande af inskränkningen: der valen dittills omedelbart förrättats, låta en och samma röstberäkning gälla öfverallt, både der valen förrättats medelbart och der de förrättats omedelbart. Att i en grundlag tolka orden alldeles så, som om de icke alls funnes der, är också ett sätt, men det sättet är så mycket mera otillständigt som grundlagen -visligen ! stadgat, att den skall tolkas efter sin ordalydelse, något som Visserligen ofta synes vara l obeqvämt och förhatligt, der man minst skulle vänta det, men som, i stället att åsidosättas, endast borde desto kraftigare mana till att i rätt tid och ordning söka sorgfälligt afhjelpal hvad i lagen är bristfälligt eller ej tidsenligt, och i den införa det, som är bättre och tidsenligare. Vill J. A. H. hafva en liten förklaring öfver det lilla ordet samtlige, som fanns i den! gamla texten, men ej finnes i den nya framframför ordet valberättigade, så är det den, att med samtlige valberättigade ej menades en sådan orimlighet som den J. A. H. ordar om, nemligen att alla valberättigades enhällij ga samtycke skulle erfordrats för öfverenskommelse om ändring i valsättet — ett polskt veto lärer någon valberättigad då lika litet haft som nu, fastän ordet samtlige stod der — utan uttrycket samtlige valberättigade var helt enkelt samordnadt med uttrycket en eller flera klasser blamd demp alldeles såsom då man nu för tiden talar om samfälta valprincipen bredvid klassvals-principen. Det torde äfven vara klart, att en, om ock lagbestämd klass, icke oberoende för sig.) ännu mindre för de öfriga, skulle kunna besluta ändring i valsättet, enär naturligtvis de öfriga vore bland de vederbörande som skulle höras, och alitså kunde göra sin talan gällande innan konungens fastställelse lemnades. För öfrigt hafva äfven vi vid flera föregående tillfällen medgifvit, att den ifrågavarande. 14.5. riksdagsordningen är långt ifrån att utmärka sig genom någon utomordentlig tydlighet eller bevis på någon utmärktare lagstiftningsförmågas Måhända skall man deraf hemta ännu ett skäl att kraftigare än hittills vindicera åt utskotten i allmänhet och konstitutionsutskottet isynnerhet rättigheter att utse sin ordförande, i stället att erhålla honom såsom present efter nummerföljden på riddarhuset. Så länge päåragrafen finnes sådan den är, lemnar den dock åt de särskilta städernas valberättigade sjelfva en viss frihet att röra sig, en valfrihet i fråga om huruvida valen skola ske samfäldt eller klassvis, om valsättet skall vara omedelbart eller medelbart, om rösträtten skall vara lika eller olika — som icke -kan dem fråntagas, för att öfverflyttas på deras elektorer. Det-torde alltså vara en afgjord sak, att de i grundlagen afsedda elektorer icke redan i grundlagen ega den rätt, att de valberättigade oåtspordt, och i deras ställe definitift besluta, som man vill tillägga dem, likasom att: elektorerna icke kunna taga sig sådan rätt. Huruvida andra; ;ej i grundlagen afsedda elektorer, deputerade, delegerade, komiterade, eller hvad man allt, för att göra sak och namn ännu mera sväfvande, vill kalla dem, ändock kuima för tillfället erhålla sådan beshitanderätt, det lärer väl bero deraf, huruvida de valberättigade sjelfva vilja gifva dem sådan rätt och derjemte äro berättigade att för tillfället frånhända sig sin beslutanderätt och öfverlåta den på elektorer genom öfverenskommelse, som döck i ingen -händelse torde kunna giltigt tillämpas utan konungens föregående fastställelse; det vill säga, elektorerna få ej på grund af något de valberättigades beslut fatta beslut om ändring i valsättet, innan konungen faststält det förra beslutet, hvarefter naturligtvis äfven för elektorernas beslut erfordras konungens fastställelse. Men sedan valordningsfrågan framskridit så långt, att de valberättigade låtit uppgöra ändringsförslag, -som skall pröfvas samt med eller: utan.sändringar bifallas eller afslås, då annat förslag. skall uppgöras, så, äfven om allt. detta skulle. kunna på något vis lagligen uppdragas åt elektorer, återstår dock att utse dessa, hvarvid ej blott gamla, utan äfven nya valberättigade ega utöfva sin rätt, hvilket svårligen kunde ske annorlunda än att de valberättigade — per capita, såsom hittills, samf;ldt, emedan de icke: äro förut indelade i vissa klasser med lågbestämdt. förhållande för dessas styrka inom sig och till hvarandra, och emedan klasserna ännu mindre än. elektorna kunna. anticipationsvis :konstituerastill full låglig befogenhet — röstade hvar och en på hela det antal, . bland,.de till. elektorer valbare, hvilket de valberättigade preliminärt bestämt, hvarvid de, som erhölle de flesta röterna; blefve elektorer, hvilka genom röstning per capita med de valberättigades rätt ragte frågan till slutlig lösning. Då likväl majoriteten bland de sålunda, utsedde elektorerna måste. antagas komma att uttrycka, ovisst om bättre: eller sämre, samma mening som len majoritet. som valt dem, enär annat innepure en sjelfmotsägelse, upphäfvande all grund SOON TANTEN EKNER EN sg faan Yo HJ gr Är 0 je BA RR rn Ta Mr NA RR Ft ANA Ra licka, tillhörande småadeln, om du icke uppyst att: hon bemöter honom med er afvisande 11 FR ARE NESES peta VISS FRUWEEINAS VS IVT 1 UR a ALT