Aftonbladet – 27 september 1858, sida 3

återse Afrika. Att föra dem till Charlestown — ytträr en af dessa tidningar — var det samma som att kasta dem i lejonets kula. hvarutur ingenting annat än ett underverk kan rädda dem. Man vore färdig att anse detta yttrande för en smädelse, så framt det ej bekräftades af en artikel i Charlestown Mercury, hvaruti man föreslår att behålla slafvarne, i stället för att skicka dem tillbaka. Vi rysa — säger den filantropiske slafhållaren — vid tanken på att åter inskeppa dem till Afrikas kust, och sålunda blottstilla åem för öfverfartens alla obyggligheter, utan att tala om de ofantliga kostnader, som erfordrades för att utföra en så ryslig plan. Kunna vi väl som kristna vilja tillfoga dem, Kvilkas lidanden under öfverfarten bit varit ganska störa, just detsamma onda vi så länge sträfvat att afskaffa? Vi hoppas att någonting sådant icke må ske. Låtom oss taga vård om dem, kläda dem, föda dem, civilisera och kristna dem, samt sålunda ådagalägga, att det är tidens anda att bevisa barmhertighet emot sina medmenniskor. ; i Vi ha, tillägger Daily News, velat ori dagrannt införa detta yttrande, emedan vi ej I kunnat vänta af våra läsare, att de på vårt blotta ord ville tro att ett dylikt skryroteri, en så ytterlig moralisk förvändhet skulle kunna skrytsamt framläggas för samhällen och nationer. Det engelska bladet yttrar slutligen. att man ej bör kunna tvifla på, att ju regeringen i Washington kommer. att göra sin skyldighet. ss NORGE. Bland andra på ansökan afskedade embetsmän är äfven assessorn i Höjesteret Lorentz Lange, som erhåller en pension af 2000 spe ciedaler. 5 Genom kongl. resolution af den 13 dennet har den 1853 i Januari nedsatta kommission för rättegångsordningens omarbetande blifvit uppdragen att utarbeta ett förslag till rättegångsordning i kriminalmål, i enlighet med kommissionens betänkande, men med fästadt afseende på det väsentliga uti justitiedepartementets anmärkningar vid detsamma. Byråchefen Edger har afrest till Hamburg med obligationerna för det senast afslutade statslånet. Marcus Thrane ämnar i Tyskland inhemta undervisning i fotografien, för att sedan egna sig åt utöfningen af denna konst. På Mjösen stötte ångfartygen Skibladner och Feerdesmannen tillsamman den 20 dennes på ett sätt, som lätt kunnat hafva farligare följder. Man hade på Skibladner : just satt sig till middagsbordet, då en förfärlig stöt skakade hela fartyget. Damerna började ropa, herrarne rusade ut för att se hvad som förefallit. Ferdesmannen hade under full fart satt sin bog emot Skibladners akterdel, så att om stöten träffat några tum längre förut, hade Feerdesmannen sannolikt stuckit in i Skibladners salong och der gjort rent bord. Sammanstötningen skedde på rum sjö, midt på dagen, i klart och lugnt väder. Ofverläraren. N. H. Miller från Trondhjem, känd såsom historisk forskare, har aflidit i Kristiania: Tidemand, som i sommar vistats vid Sandefjords bad, har nu afrest till Disseldorf, och Gude skall i början af Oktober äfven begifva sig dit. Om den nya kommunikationsvägen mellan Jemtland och Throndhjemsfjorden skrifves i Throndbjemsposten. den 18 dennes: Om man kastar en blick på kartan, skall man snart se, att Throndhjemsfjorden är den lättaste väg, på hvilken norra Sverge kan förses med sina förnödenhetsvaror såsom fisk, tobak, kolonialvaror, salt och till en del spanmål etc., äfvensom att den erbjuder den beqvämaste väg för traktens exportartiklar, hvartill -man: i en snar framtid i-goda år sannolikt skall kunna räkna spanmål.. Man har också en längre tid tänkt på att åstadkomma ett bättre och lättare kommunikationsmedel mellan Nordoch Östersjön än den gamla Jemtlandsvägen, tills man i Oktober 1856 i Östersund stiftade ett aktiebolag för att iståndsätta en lättare väg, och hvilket den 11 Dec. 1857 erhöll kunglig sanktion. Detta sällskaps ändamål är att genom begagnande af destörre svenska insjöarne Anjan, Kalln, Storsjön och Räfsundssjön, hvilka skola förenas dels. genom kanalisering, dels genom hästbanor, åstadkomma en ny och lättare kommunikation mellan en punkt vid riksgränsen och Bräke gästgifvaregård, som ligger vid östra ändan af Räfsundssjön, 6 ä 7 mil från Östersund och 11 å 12 mil vester om Sundsvall, och att på denna linie öfvertaga befordringen af personer och gods emot viss taxa. Sällskapet är grundadt på aktier, till ett antal af 2000 och hvardera på 100 rår rmt, således tillsammans 200,000 rdr rmt. Såvidt oss är bekant, har man i Sverge redan. tecknat sig för 1000 aktier eller 100,000 rår rmt och här i landet för cirka 16,500 rdr rmt, hvaraf 15,000 rdr rmt här i staden. I förra veckan var en af bolagets direktörer, hr landssekreteraren Thomå, här i staden för att rådgöra med aktieegarne. De i ett sammanträde den 9 dennes förhandlade saker, hvaröfver likväl intet protokoll fördes, angiögo hufvudsakligen aktieteckningen härstädes samt frågan om vägliniens slutpunkt här i landet, huruvida remligen den skulle blifva Levanger eller Verdalsören, äfvensom antalet af erforderliga ångbåtar på de svenska insjiarne samt dessas byggnadssätt, nemligen huruvida af jern eller trä, eller trä på jernspant. I dessa saker fattades, hufvudsakligen emedan så få delegare voro närvarande, intet bestämdt: beslut; men de flesta ansågo att Levanger var att föredraga såsom liniens ändpunkt, emedan dess harmmn, ehuru den måhända i. vissa afseenden: måste. stå tillbaka för Verdalsörens, likväl hade företrädet att icke beläggas med is., Från Levanger skrifves till Nordre Throndbjems Amtstidende om samma angelägenhet följande: Vid det till den 10 dennes härstädes af hr landssekreteraren Thome beramade möte voro många tillstädes såväl från staden som trakten deromkring. Sedan hr Thomåe med några ord öppnat mötet RR AN RR ARA STAT