Aftonbladet – 27 september 1858, sida 3

Ej ensamt de stora staterna bafva i sin makt detta rön, och långt ifrån att det behöfdes ef stats rikedom för rönets tillväga bringande, här det fullt visat sig att förståndselementet i produktionew är det enda, som är nog mäktigt att inom industrien täfla med de stora penningekrafterna, hvilket ock de engelska statsmännens ofvan anförda förklaring fullt vitsordar. Spårar man efter naturen af den kraft, s som ej behöft mera tid än ctt par årtionden för att nästan från intet böja det lilla riket Belgiens Industri till nästan jemlike med Frankrikes, i det värde. som endast arbetarens personlighet, hans hufvud och öga kunna förläna det; så finner man: åter att skolor, der arbetarens själsförmögenheter blifvit utvecklade, var källan till denna oerhörda kraft. Redan år 1840 hade Belgien 43 konstskolor, öppna om aftnarne för arbetarnes undervisning. Dessa besöktes af minst 7090 personer. Vid sidan af aftonskolorna för konst finnas, man kan säga öfverallt :i Belgien, aftonskolor för undervisning i matematik, mekanik. fysik och kemi, tillämpade på industrien, samt Iinearoch maskinritning. Derjemte samlas alla fattiga och värnlösa barn till lära i särskilta verkstäder, med hvilka är förbunden en egen elementarundervisning samt undervisning i musik, sång, gymnastik och exercis, så att verkstadsarbetet upptager dagligen 8, timmar, skolundervisningen 1737, till 2 timmar, musik och sång 1 timma, gymnastik och exercis 27, till I timma; allt efter som årstiden är sommar eller vinter. År 1852 belöpte sig antalet gossar vid en sådan skola i Ruysselede till 495. Äfven landtliga yrken, såsom arbeten på åker och i trädgård, tvätt, bak, kokkonst, husjenst OF8. V., etter håg och fallenhet, läres i dessa anstalter. Belgien hade år 1852 ej mindre än 740 sådana skolor med 45,000 gossar, och mera in 60 skolor, der öfver 4800 flickor undervisades. (Forts.)