Aftonbladet – 27 september 1858, sida 3

min hand och mitt hjerta. Jag älskar henne aog högt, att icke fästa mig vid denna hennes glömska af hvad verlden och ni ha rätt att fordra. Men jag sade intet af allt detta och bar således: icke: förrådt: er. hemlighet. Jag vidrör detta förhållande endast för att visa er, hvilka medel jag kunnat begagna, om jag varit oädel och egoistiska : Albertine . kastade med stolthet hufvudet tillbaka: öch sade: Jag -begär icke ert undseende, ty jag har aldrig begått någon handling, hvaröfver jag behöfver blygas. Beviset derpå är, att jag inför min mor öppet erkänt, det jag löfvat doktor Bergström min hand och mitt bjerta. Och hon biföll, att hi skulle för en-Bergström uppoffra en Stormhjelm? Albertine! allt ert motstånd är förgäfves, ty vid den Gud, som ser oss, svär jag, att ni aldrig skall tillhöra någon annan, än mig Framtiden skall göra er till menedare., Hvad afhandlen I; för godt, ropade majoren och vände sig om till grefven och Albertine..: Dessa ord tvungo dem att påskynda sina steg. Följande morgon, just. som hennes nåd nyss slutat dricka kaffe; inträdde någon i.detyttre rummet och-tycktes, att dömma efter stegen, gå rakt derigenom fram mot det inre. Något förundrad bliekade professorskan åt. dörren, och i detsamma steg majoren in. Hvad för dig hit, kära Gustaf?, Begäret att fortsätta det samtal, som vi i går afbröto. Hör på, Sophie, med: hvem: var Charlotte gift? Återigen den der gamla historien; jag tyckte, att jag besvarade den i går. Hon var alltså icke gift? Jag vet mig aldrig hafva haft. någon svåger