Aftonbladet – 24 september 1858, sida 2

sident efteråt som förut. Detta förklarar också hvarföre Le Nord i Brissel och de andra tidningarne, öfver hvilka hr v. Manteuffel har att förtoga, uttala. sig emot medregentskapet, fastän icke direkte för regentskapet. Det är icke ett angenämt arbete att följa alla dessa. intriger, men det--gäller en lifsfråga för Preussen och medelbart äfven för Tyskland. Derjemte förestå valen och de särskilta ansträngningarne i fråga om regentskapet skola dervid åter visa sig. Äfven här söker det parti, som ännu har makten i händerna, att i sitt intresse qväfva den knappt utlofvade valfriheten. Synnerligen af denna orsak blef också ofvannämde artikel i Volkzeitung Uber die , Demokratie in Preussen belagd med beslag. Den andra artikeln, hvilken genom dröjsmål med konfiskationen redan kommit i åtskilliga abonnenters händer, hade -utvecklat skälen, hvarföre franska revolutionen år 1830 gått spårlöst förbi Preussen, då deremot den senaste af 1848 djupt upprörde landet. Den liberala tidningen finner förklaringen till detta fenomen i den omständigheten, att under den förre konungen statsborgrarnes jemlikhet, som nöden under det napoleonska tvånget hade åstadkommit, hade skapat ett slags demokrati, om än under kogungadömets obegränsade form. I det hela var hela folkets jemlikhet uttalad, och vidhållen. Privilegier, skrån, gillen, förträdesrättigheter voro afskaffade. Alla, som derill gjorde sig skickliga, voro likberättigade till embeten. både de civila och. de militära. Finanserna blefvo väl förvaltade. En genom sjelfständighet exemplarisk stadsordning förefanns. Andan i undervisningsväsendet var förträfflig. Domstolarne voro fria från allt sidoinflytande och all disciplinering. Embetsmannaståndet var det mest bildade i Europa. Den kyrkliga uhionen bannlyste all slags jagt efter kättare från ortodoxiens sida. Många önskningar blefvo naturligtvis ännu ouppfylda, och den största bristen i dessa liberala, ja demokratiska inrättningar var, att all borgen för deras varaktighet saknades. Men folket kände sig likväl i allmänhet lugnt, och julirevolutionen gick derföre förbi utan någon verkan i Preussen. Författaren till denna historiska redogörelse stod nu i begrepp att visa huru detta allt förändrat sig med den nuvarande konungens tillträde, huru man med våld återvände till medeltidens privilegier och söndrade intressen, hurualltmåste--ordnas-efter-stånd; huru ropet på garantier blef. allt högljudare och revolutionen 1848. derföre måste förorsaka skakande efterverkningar i, Preussen. an kan förstå huru ett så ovanligt språk bragte berlinerpolisen i rörelse. En vederläggning i en af regeringens tidningar var icke möjlig och blef icke: heller ifrågasatt. Man föredrog det vanliga medlet, att undertrycka saken, och Volkszeitung måste helt och hållet-efter-bonapartiskt bruk inställa artikelns fortsättning. —KAL