Aftonbladet – 18 september 1858, sida 2

och vår skeppsfart! Huru kunde väl fälttåget på Krim ha blifvit fördt utan biträde af vår iherkantila handelsfotta? Hvad var det väl! som för första gången satte oss i ståbd att bemanna vår flotta utan att använda den opopulära och förhatliga pressningen ? En nations sjömakt måste alltid ligga mera i folkets vanör och skäplynne än i blotta egandetafdöckor, skepp och krigsförråd. Den jemna tillökningen i vår :skeppsfart borde anses såsom den bästa säkerhet för vinnandet af en tjenstbar örlogsflotta. Man har på senare tider mycket diskuterat frågan om Englands och Frankrikes respektive stridskrafter i afseende på anfall eller försvar. och man har ganska riktigt anmärkt, att under det fransmännen genom sitt skaplynne och andra omständigheter synas bestämda att vara en öfverlägsen landtmakt, så är å andra sidan allting gynnande för England att vara en sjömakt och deribland ingenting så mycket som folkets vanör i förening med ett sjöfarande Hf. En blick på de båda ländernas skeppsfart, enligt officiella statistiska uppgifter under de första sju månaderna af innevarande år, torde bäst kunna belysa denna fråga. I beräkningen upptagas ej andra än de båda nationernas skepp. Från den 1 Januari till den 31 Juli. 1858 har i franska hamnar inlupit 5931 franska fartyg med tillsammans 901.553 tons. Från franska hamnar ha utklarerats 5579 franska fartyg med 847,150 töns; tillsammans 11.510 fartyg med 1.748,703 tons. Under samma tid ha i britiska hamnar inlupit 10.319 britiska fartyg med tillsammans 2,762,883 tons, och utklarerats 13,873 britiska Ng med 3,486,023 tons; tillsammans 24,192 fartyg med 6,248,908 tons. Häraf synes, att under det hvarje franskt fartyg öfverhufvud endast har 152 tons, utgör deremot drägtighet af hvarje britiskt öfverhufvud 258. Då antalet af britiska fartyg utgör föga mer än dubbla beloppet af de franska, ir således tontalet, som utgör det rätta kännetecknet på rörelsens betydenhet, nära fyra gånger större. Alla dessa siffror utvisa emellertid endast ställningen af de båda ländernäs utländska handel. Men då fråga är om att förse flottan med sjömän och att väcka kärlek för sjölifvet, har ett lands kusthandel lika stor vigt som den utländska. I Frankrike är kusthandeln jemförelsevis obetydlig. Men hvad ärden väl i England? Under samma -7-månader utgjorde de britiska fartyg, som inlöpte eller utklarerades för de förenade rikenas kusthandel, ej mindre än ett antal af 177,171 med tillsammans 18,045,065 tons. Och ej nog härmed. England har utom sin kusthandel ganska betydande fiskerier.Endast från Wicks och Dunbars båda hamnar utgå för härvarande 2000 mindre fartyg, som sysselsättas med sillfisket: Och alla dessa källor för sjöfarten ökas årligen. Antagandet af frihandelssystemet och navigationslagarnes upphäfvande har på ett indirekt sätt gjort mera för ökandet af vår öfverlägsenhet till sjöss äm någon annan af de orsaker, som härtill verkat under de senare åren, i Och i trots af denna ofantliga och ständigt sig ökande tillgång, klagar likväl amiralitetet öfver svårigheten att kunna bemanna vår örlogsflotta... Men om man i England mötes af svårigheter i detta hänseende; hvad måste väl då vara förbållandet i Frankrike? Man kan visserligen häruppå svåra, att franska fegeringen underhåller en stående flotta, likasom en stående armå, samt att den ur hela be: folkningen uttager beväringen för den ena tjensten likasom för den andra. Men om soldatens tjenstbarhet förminskas genom ett sorglöst lif, som ej har någon annan sysselsättning än daglig. exercis, hvad blir väl då falJet med oanvända sjömän, som medelst kon: skription rekryteras från ett så inskränkt område? I den parad, som tillhör soldatens lif, ligger en viss retelse. I en sysslölös sjömans lif finnes inget sådan. En, sjöman utan ständig praktisk öfning i sitt yrke förlorar dessutom innan . kort icke blott smak, utan ock skicklighet för detsamma. Detta är en olör genhet, som alltid har vidlådit och alltid måste vidlåda hvarje örlogsflotta öch som en: dast kan lyckligen öfvervinnas, då den befolkning, ur hvilken den skall rekryteras, be: står af sjövana. personer. Frankrike må öka antalet af sina örlogshamnar och sina krigsskepp så mycket som helst; men så länge det vidhåller ett handelssystem, hvars oundvikligå följd är att inskränka och besvära dess sjöfart, så skall det förgäfves söka att skapå en mäktig och tjenstbar örlogsflotta. ss — H, M. konungen. som dagligen tvennt