Aftonbladet – 17 september 1858, sida 2

Sverge och gjutstål. Under denna rubrik meddelar Svenska Tidvingen följande uppsats, som hon säger sig ervållit af sakkunnig person: Sverge, som i rikt mått eger alla element för en stålindustri, kan ej med likgiltigbet åse den stora wvälfning, som nu försiggår. Vi böra gifva akt på idens tecken. Gjutstål är lösen; och :det monopol, om kommit vårt ståljern till del, har för alltid oppört. Vilja vi derföre åt svenska stämpeln förvara let anseende den så länge åtnjutit, -måste vi göra ss beredde att kunna exportera gjutstål.s Med dessa ord slutas en artikel. om Uchatii stålyeredningsmetod, meddelad i Svenska Tidningen den (0 September, och sannolikt instämma häruti alla, som äro någorlunda bekanta med de svenska förhåljandena; men dermed är icke sagdt, att man äfven måste vara ense om sättet att bereda gjutstål., Den iräde insändaren synes finna den: enda möjligheten ati antagande af Uchatii metod; vi deremot, såsom Förhållandena nu äro, skulle ställa för Bessemers meod ett bättre prognostikon, då den är både enklare och för Sverge lämpligare. Vi få i korthet återkalla . minnet, hvaruti Bessemers stålberedningsmetod består. Metalliskt jern förekommer i industrien öfverhufvud såsom tackjern, smidjern och stål; dessa tre sorter jern skilja sig från hvarandra genom en olika halt af kolämne, hvilken är störst i tackjernet, minst i. smidjernet. Kemiskt rent jern är mjukt, segt och i vanliga eldstäder nära nog osmältbart, ju större kolhalten blir, dess mer tilltaga skörheten, hårdheten samt smältbarheten, och det jern, som står midt emellan ytterligheterna och förenar i viss mån alla extremernas egenskaper samt förmågan att kunna visa olika egenskaper efter olika behandling (t. ex. genom hastig eller långsam afkylning), källas för stål. Häraf är det gifvet, att stål bildas antingen så; att smidjern förenas med kolämne eller att det-senare skiljes från tackjern. Den förra metoden har hittills varit nästan uteslutande den enda, som kunnat användas utaf industrien, fastän målet hinnes på en betydlig krokväg med mycken uppoffring af jern, bränsle och kraft, ty allt jern är först tackjern, måste sedan förvandlas i smidjern och återigen förenas med kolämne; men metoden var den enda, som lemnade jemnt stål af bestämd beskaffenhet, medan det direkte utaf tackjern tillverkade stålet visar sig såsom en ojemn blandning af alla tre jernsorterna : tackjern, smidjern och stål, och kräfver minst en omsmältning till gjutstål. Saken gestaltar sig helt annorlunda, om tackjernet syrsättes så, att dess öfverskott å kolämne och, om så behöfligt är, en viss del af sjelfva jernet begagnas i stället för bränsle till att hålla jernet under operationen smält; i sådant fall blir det från masugnen rinnande tackjernet, utan att först afsvalna, på kort tid genast gjutstål, af desto tätare beskaffenhet, ju högre temperaturen under syrsättningen hålles och ju tunnare jernet flyter. Det är Bessemers metod, att beröfva tackjernet i fortfarande flytande tillstånd en större eller mindre del af kolämnet; att den är möjlig, har hr Bessemer bevisat genom försök i England; att den lemnar godt stål och-till och med rent och mjukt smidjern, likaledes att metodenär lämplig för ståltillverkning i stort, detta: bevis synes vara förbehållet åt vårt fädernesland. De sedan längre tid i Sverge pågående experimenten med-Bessemers metod äro ännu ej fullt, afslutade; de hafva haft att kämpa mot ovanliga hinder, men allt tyckes berättiga till de mest tillfredsställande förhoppningar. Det, som lyckats flera:-gånger, kan lyckas hvarje gång, så snart man får sig bekant alla inverkande omständigheter, och med hjelp af naturvetenskaperna vinnesgdetta mål väl på kortare tid, än som behöfts för svenska jernhandteringens nuvarande utveckling. Medjemförelsevis obetydliga kostnader för apparater och bränsle och en afbränning af högst 15 procent kan, efter Bessemers metod, en större qvattitet tackjern (flera skeppund på en gång) inom tio minuter sedan det tagits från masugnen för vandlas ishårdt eler mjukt: stål, eller smidjern; å den andrä sidan tyckes metoden förutsätta ett godt, med träkol blåst tackjern, och det finnes tillräckligt i Sverge; — derföre först och främst Bessemers stål för Sverge; må andra länder nöja sig med Uchatii stål! AR RT RE TTT es rear rt rr near enn TC