Aftonbladet – 15 september 1858, sida 2

— Snällposten i Malmö fortfar att meddela sina läsare de mest ultrareaktionära och absolutistiska skrifvelser från Köpenhamn, tydligen härflytande från samma orena källa, ur hvilkenkorrespondentartiklarsuppfylda af galla mot den nuvarande styrelsen i Danmark och hela det konstitutionella statsskicket, en tid bortåt flödat till Kreuzzeitung och åtskilliga andra tyska blad. Snällpostens redaktör må i afseende på de svenska förhållandena vara huru konservatift sinnad och huru stör hoffjesk som -helst, :så kån det dock ej annatän väcka en hög grad af förvåning, att han finner det tillbörligt att öppna sitt blad för dessa, af den lilla reaktionära cliquen i Köpenhamn bestälda och aflönade utgjutelser, som framställa en omstörtning af det nuvarande statsskicket i Danmark och en abdikation af Fredrik VII: såsom det enda medlet att komma till fred och uppgörelse med Tyskland. I Snällposten för den 6 dennes finner man åter en dylik skrifvelse i den ökända Peder-Hjortska stilen, der det på skrymt yttras, att ministeren har god vilja att trotsa den nationella opinionen, men genast tillägges: Men — ja, der finnes verkligen ett men, hvarvid man studsar, huruvida icke sann patriotism kräfver någonting annat, någonting omnämnbart, som ensamt vore i stånd att bringa oss ut ur hela det oklarå tillståndet, såväl inom söm utom landet, någonting som verkligen vore, hvad Scheele en gång kallade för eina Abschluss (kungörelsen af den 28 Januari 1852), men som tyvärr visat sig vara blott början till ein Abschluss.. Känslan af att detta afslutande, som är så nödvändigt, blott kan ernås såframt nationens högsta spets representerar en klar, bestämd tanke och en fasi vilja, som båda stå i samklang med de verkliga förhållandena och den sanna ståtsmannavisdomens fordringar, är väl temligen allmän hos tänkande män, om än hos nationens stora flertal pietet och tacksamhet förhindra att man låter den vinna fast fot i sitt hjerta. Så mycket är visst, att det ofta och tydligt uttalas af tyska statsmän, att konflikten med Tyskland snarast skulle kunna biläggas till allmän belåtenhet, om underhandlingarne komme att föras med en VIII eller IX.. I danska tidningen Dagbladet läses med anledning af dessa yttranden följande: Det är icke svårt att finna rätta meningen med dessa på skrufvar stälda ord, utgångna från en man, som här hemma förer ett helt annat språk. Det onämnbartr, detta afslubanden, som påkallas, är -helt simpelt en ståskupp, som återinförde absolutismen, och det radikala medel, som rekommenderas för vinnandet af en tillfredsställande öfverenskommelse, är konungens abdikation,. hvarigenom i spetsen för nationen skulle träda en Fredrik VUL eller en Kristian IX i stället för Fredrik VII. Hvad som mest förvånar oss är att läsa sådana yttranden i ett svenskt blad. Det angår oss icke hvilka åsigter Snällposten försvarar i Sverges inre politik, men det skulle onekligen mycket intressera oss att erfara hvilket kotteri af brödrafolket vår svenska sarmtidiga representerar i behandlingen af danska förhållanden, och hvars åsigter han uttalar genom att rekommendera en absolutistisk statskupp i Danmark och konung Fredrik VII:s abdikation eller afsättning. Vi hafva icke någon särdeles tro på det svenska junkerpartiet, men vi skulle säkert göra det orätt, om vi ville göra det på något sätt ansvarigt för dylika utlåtelser. Måhända skall det likvälicke vara förgäfves, om vi hemställa till Snällposten huruvida den finner det passande attbehålla en korrespondent i Köpenhamn, som på sådant sätt predikar revolution och omstörtning af det lagligen bestående. Vi bedja under alla omständigheter dem bland våra svenska kolleger, som hysa en större aktning för lagen, att efter förtjenst granska detta Snällpostens otillbörliga uppträdande, och särskilt vända vi denna anmodan till Svenska Tidningen, som måste: vara starkast uppfordrad att. värna det svenska konservativa partiets ära.