— Den rapport, som den nye kolonialministern i Frankrike, prins Napoleon, afgifvit till kejsaren med förslag till generalguvernörsembetets afskaffande i Algier, innehåller åtskilligt af intresse rörande denna kolonis närvarande tillstånd äfvensom en och annan sats, som, ej saknar sin märklighet. Erinrande derom, att kejsaren förklarat att, på samma gång man medelst en tillräcklig armå fortfarande måste försäkra sig om arabernas underdånighet, hufvudföremålet för styrelsens bemödanden likväl borde vara landets kolonigerande, anmärker prinsen att till vinnande af detta ändamål fordras jemte säkerhet mera frihet. Algeriet, tillägger han, kan ej förliknas vid någon af andra makters stora kolonier. Uti Ostindien utöfvas regeringen medelst infödda chefer, och man gynnar icke någon kolonisation. I Förenta Staterna ha europerna nedsatt sig sedan indianerna blifvit utrotade eller förjagade. I Afrika kan ingendera af dessa utvägar användas. Vi ha der en krigisk stam att hålla i tygeln och att civilisera; vi måste draga dit en emigrantbefolkning, sammangjuta racerna, utveckla en högre civilisation genom tillämpning af den moderna vetenskapens stora upptäckter. Hittills ha de erhållna resultaterna medfört ganska stora uppoffringar, föranledda isynnerhet af nödvändigheten att underhålla en betydlig armå. Tiden är nu inne att det eröfrade området, hvars areal omfattar en yta af 225 lieues 90 sv. mil) kustland med en obegränsad sträckning inåt landet, må frambringa en inkomst, som efterhand kan betäcka moderlandets omkostnader och ersätta dess redan gjorda appoffringar. Prinsen fäster derpå uppmärksamheten på huru landet är deladt i militära och civila områden; att i de förra arabiska stamchefer under generalernas öfverinseende utöfva ett inflytande, som måste till en början förminskas och omsider alldeles upphöra. Inom de civila områdena bör man afskaffa det stränga förmynderskap, som af makten utöfvas öfver iatressen och personer. Ögonblicket är kommet att åt de lokala myndigheterna medgifva en friare och mera direkt verksamhet och låta dem sköta förvaltningen med mera oberoende och just derigenom med större ansvar. Ministern måste med ett ord lemna administratörerna, generaler eller prefekter, en större latitud, och ej mellankomma annat än i ärenler af-en viss betydenhet och ett allmännare intresse. Att ifrån Paris styra kolonien, men administrera på ort och ställe, finner prinsen vara det system; som är mest egnadt att bidraga till en hastig utveckling af välståndet inom de franska besittningarne i norra Afrika. Algeriets nuvarande ställning anser han kunna sammanfattas sålunda, att mycket godt blifvit: gjordt, omätliga resultater vunna; men att ännu finnas många missbruk att undanrödja hvartill erfordras mycken kraft och enhet i vilja. Eröfringen är visserligen befästad, säkerheten fullkomlig, brotten sällsynta, vägar och egendom kyddåde, skatterna ordentligt ingående; Men detta oaktadt finnes nästan ingen kolonisation: Knappt 200,000 europeer, deraf hälften fransmän, ej fullt hundratusen åkerbrukare, kapitalerna sällsynta och dyra, företagsamhetsandan qväfd; sådan är den verkliga ställningen. Efter att ha visat nödvändigheten af generalguvernörsembetets afskaffande och den civila myndighetens skiljande från den militära, förklarar prinsen -att, då han yrkar på att administrationen i Algier må blifva friare och mera oberoende, han likväl härvid gör ett undantag för militärväsendet. I detta afscende: bör centralisationen lemnas orörd, och högsta befälet öfver armån uppdragas åt en enda, Det föreslagna systemet sammanfattas slutligen i följande program: Säkerhet och rättvisa för alla, fransmän, europåer och infödda; en efterhand tillvägabragt emancipation af personer och intressen. Som bekant är, har kejsaren så till vida antagit hufvudgrunderna för detta system, att han till generalbefälhafvare utnämt general Mac Mahon, samme man, som ensam inom senaten yttrade sig emot tvångslagarne efter den 19 Januari. I ett visst sammanhang med detta reformförslag för Algier förekommer den i gårdagens blad omnämda komitå, hvilken kejsaren nedsatt till undersökning af frågan om decentralisationen i allmänhet. en K. M. har, enligt Posttidningen den 10, innevarande månad utnämt och förordnat: Till domprost i Skara, kyrkoherden i Ausås RESAS VIE of Sv JA 1 SE, ER SO tr p vr tr SNI Ke PA BOLA SPRE SNRANe JNA