Aftonbladet – 11 september 1858, sida 2

STOCKHOLM den 11 Sept. Näppeligen lärer väl för närvarande nå-J) got land firete så skarpa kontraster, ej mindre i religiöst än politiskt afseende, som Frankrike, Vid sidan af den högsta Ipplysningp finner man der den gröfsta vidskepelse, oc under skenet af en viss yttre social likformigbet stå de religiösa partierna rustade till strid. Emellan protestanterna, hvilka på den senare. tiden inom andens område vunnit segrar, ej mindre lysande och vida varaktigare än fordom med svärdet, och katolikerna, hvilka genom sin massa och ett väl disciplineradt presterskap ännu med framgång motstå den påträngande kraften af evangeliska vapen, föregår en kamp, hvars utgång, i betraktande af: landets politiska ställning, ej är lätt att förutse. Och äfven inom den kyrka, hvars lära utgör flertalets religion, uppenbara sig flera: skiftningar, alltifrån den råa bilddyrkan, som hos landtfolket får gälla för religion, den icke mindre råa religionslöshet, som är herrskande hos en stor del bland des. k. bildade, ända till den mera rena, moraliska katolicism, som alltsedan revolutionen hos ädlare naturer börjat uppenbara sig, och slutligen den häftiga ultramontanism, som med trotsande af Frankrikes traditioner och folkets egendomlighet äflas att göra det herrliga landet i andligti hänseende till en romersk provins, och förl! detta ändamål icke försmår något enda af del medel, som stå densamma till buds. Ett bland dessa medel har på senare tider varit syner och underverk, hvarmed man likväl säkert på goda grunder aldrig opererat i Paris eller nå1 gon af de större städerna, utan alltid på landsbygden. Det senaste af dessa mirakler, som cgde rum i Lourdes, der för en ung flicka; iernardette Soubirous, i en grotta den heliga jungfrun skall ha visat sig, hvarvid en källa med undergörande kraft uppsprungit, har väckt -tt stort uppseende öfver hela Frankrike och gifvit Journal des Debats anledning till en förträfflig artikel, hvilken vi här i sin helhet meddela: I brist på vigtigare tilldragelser och angeJägnare föremål kan miraklet i Lourdes väl tå anses för en märklig händelse. Saken är för öfrigt mera allvarsam än den vid första påseendet förekommer, och den synes oss egnad att framkalla lärorika betraktelser. Ingenting kan vara enklare än händelsen i och för sig. Programmet till dessa himmelska förevisningar skulle kunna uppgöras på förband; så lik är den ena den andra, så lätt är tet att gissa sig till dess upphof ochföljder. Ingenting -saknas här, hvarken opinionens bitall eller myndigheternas fördragsamhet eller framgången; ingenting med ett ord, annat än nyheten. Och detta bör icke förvåna oss. Uppfinningsförmågan tillhör ej vår tid; vi skapa ej någonting verkligt originelt, vi nöja ass i brist:på bättre med -kopior af alla slag; och dåen sådan brist på inbillningskraft kommer teatern och romanen ätt aftyna, så kan let ej heller undgå att verka på öfvernaturga händelser. Vi äro emellertid långt ifrån att vilja förneka tillförlitligheten af miraklet i Lourdes; vi äro tvärtom benägna att tillerkänna detsamma lika mycken trovärdighet som det i salette. Hvarföre skulle icke den unga Bernardette -Soubirous kunna ha sett den heliga jungfrun i en grotta? Hvarföre skulle ej en sälla kunna ha sprungit upp på stället, der den underbara synen egde rum? Och hvarjöre. — hvilket är det vigtigaste — skulle denna källa icke ega kraft att bota alla sjukiomar och således med fördel ersätta depar:ementets alla läkare? För alla dessa frås0ors -besvarande måste man afvakta den af biskopen i Tarbes nedsätta komitens utlåtande. En komite bar verkligen af biskopen fått i åppdrag att konstatera tillförlitligheten af tetta underverk och ge helgd åt dess resulrater. -Komiten utgöres af nio ledamöter af lomkapitlet i Tarbes, kyrkoherden i Lourdes amt lärarne i teologi, moral och fysik vid eminarium. Läraren i kemi vid vårt lilla seminarium, heter det i biskopens resolution, kommer ofta att rådfrågas,, och vi läsa I notiverna till denna resolution, att lösningen if. dessa vigtiga och svåra frågor är anförtrodd åt män med specialkunskaper i mystisk teologi, medicin, fysik, kemi, geologi m. m. Se der det lilla koncilium, hvars utslag med undergifvenhet bör hörsammas af alla trogna i Tarbes biskopsstift! Men hvad rör oss allt detta? invänder en ;ch annan bland våra läsare. För att sådant må kunna intressera oss, vänta vi tills detinträffar i Paris, på bulevarden, och att erkebiskopen inhemtar vetenskapsakademiens ut!åtande. Vi dela lika litet denna-åsigt som lenna förnäma likgiltighet för våra medborgares opinion, isynnerhet då vi påminna 0ss, tt de alla äro valmän och att våra öden 5ero af deras förståndsförmögenheter: Der nest aflägsna .landsort är alltid för någon julevarden; och för Lourdes innevånare gäller tt sammanträde af domkapitlets ledamöter och seminariilärare fullt ut lika mycket som en vetenskapsakademi. Denna kyrkliga komitås beslut eger sålunda en lokal vigt, som if ingen kan underkännas och som det synes ss icke vara utan intresse att närmare undersöka och bestämma. Ifrågavarande beslut är ull en början vigtigt från religiös synpunkt. Det är klart, att en så ögonskenlig gudomlig appenbarelse till förmån för en viss trosbekännelse skall vittna högt om dess synnerliga sanning, dess företräde framför alla de öfriga ch dess -obestridliga rätt att styra själar. Händelsen är således af natur att medföra talrika omvändelser såväl från protestanternas som de otrognas sida; den är, med ett ord, ett redskap för: pröselytmakeriet. raf harnan förklaring öfver hvad de läst I