rellgion. a ned åldriga mur, som stängde in den äldsta nation i verlden från gemenskap med andra menniskor. Men allt detta är händelser, son:j afse det kommande, och ingen kan bestämdt säga hvad de innebära. Denna dag skall intaga ett rum i historien för en annan stor händelse, nen som har afseende på det för? flutna. I dag upphör ostindiska kompaniet att intaga en --plats-ibland stater och -suverä-ner. Dess politiska tillvaro har pu helt och; bållet upphört. Kompaniet var visserligen äf ven förut ingenting annat än ett namn och en inkomst. Det är i sjelfva verket engelska parlamentet och engelska folket, som alltid styrt Indien. Men det ligger makt äfven i ett namn. Kompaniet har funnit makt i ett sådant namn, och det blir nu drottningens namn. som kommeratt utgöra samrmanhållningspunkten: Från och med denna dag blikompaniets civila embetsmän hennes tjenare, kompaniets krigsmakt till lands och vatten Indiens armt: och flotta. Och det är visserligen en stor oc verklig tillökning i makt och ära, att drott ning Victoria från Tyskland återvänder likej riktig kejsarinna öfver Indien som Frans Josef är kejsare i Österrike. i Det kan ej nekas, att i Indien likasom annorstädes personer funnits, som hyllat eröringssystemet och utan samvetsbetänkligheters talat om förvärfvanden, emedan de ej varit underkastade något personligt ansvar, och hvilka lånat en villig hand åt intriger och åtgärder. som endast haft sådant till :syftemål. Mer lika litet kan det nekas, att Indien sjelft kasta! sigi händerna på oss, och att det varit omöjligt för någon civiliserad makt att ha det ringaste fotfäste på denna halfö utan samma resultat, såframt den varit befriad från någon. civiliserad medtäflare. Det hade vari rentaf omöjligt för sådana stater och styrelser som t. ex. Oudes att förblifva oberoende i närheten af en moralisk, rättrådig och välordnad makt. Dylika stater ha fallit så som de måste falla, och brittiska väldet har stigit så son det ensamt kunde stiga. Det var här ordningens anda i kamp med ett kaos; en af dc båda måste nödvändigt ge vika, lyckligtvis var det ordningen, som behöll segern. Ostindiska Komnipaniets bäna daterar sig från, samma tidpunkt som Vår Konstitution, prerogativets inskränkning, samvetsfrihetens införande och ?förjagandet af en dynasti, obotligt afvog mot alla dessa reformer. Man ha sagt att. Englands historia efter Stuartarne: förjagande upphört att vara intressant. Me det är just från denna period som den blifvi verldens historia. Bevisen ligga för oss i kon tinenters förödande och befolkände samt iutbredandet af vårt namn tillalla haf;allastränder. Indien bildar här särskilt en underbar episod, som öfverstrålar wiit hvad vårt folk tillförene utfört. Det är tömöjligt att betrakt: ett så stort byte och ett så rikt aff utan eti visst bekymmer för dess bestånd, och ett sådant bekymmer kan ej häfvas genom någon förändring af famn eller administfationssätt. Ju större -priset är desto större oron. Vi instämma derföre bjertligt ide välönskningar och böner, med hvilka ostindiska kompaniet öfverlemhar sin. Suveränitet rdröttningens känder. Att-freden snart må återstöllås; och Indien nu inträda på en bana af reformer, till en viss grad -jemförlig med den som förefinnes i Europa och Amerika, är allt hvad vi för närvarande kunna hoppas. , Tillfällen till eröfring finnas ej mer; och utvidgningsbegäret, har nyligen bekommit en sträng tillrättavisning. Men det finnes icke någon anledning hvarken i landet eller folket. eller styrelsen; hvarföre ej -Indien skulle kunnaremottaga alla de materiella förbättringar, hvilka omskapat den gamlaoch-äfven den nya verldens utseende. Det-är förnämligast för sin tröghet i detta hänseende;som den blandade styrelse. hvilken man hittills användt för Indien, blifvit pröfvad och befunnen oduglig. Skulle nu den enklare styrelsen i drottningens nanm visa sig lika olämplig; så lärer näppeligen sjelfva patriotismen kunna betrakta britiska väldet såsom en lycka för Indien. S—LR— Kronprinsen-regenten :har i dag håll konselj.