Aftonbladet – 8 september 1858, sida 2

— rr Bref från Upsala. Den 6 Sept. Endera dagen kom en panisk förskräckelse ) öfver--vår stad, då man en morgon plötsli en upptäckte att vattnet blifvit utsläppt ur Fyrisån, och dennas botten åter blifvitsynlig. Det är alldeles icke underligt att stadsboerna, som ega friskt minne af föregående årets epidemiska härjningar, hvartill åns aftappning i den farliga årstiden ofelbart bidrog, häpnade vid denna upptäckt. De, som vandrade utefter stranden eller öppnade sina fönster, vädrade koleran. : Det säges att qvarnens arrendator, vederbörande ovetande, :på eget bevåg för någon mindre reparations skull, företagit denna äftappning. Men vattnet återkom snart i den gamla -bädden, och dermed tog förskräckelsen en ända. Helsotillståndet är fortfarande godt, och som värmegraden sänkt sig betydligt, hoppas vi att detta lyckliga. förhållande skall blifva bestående. Mindre oro än nyfikenhet. väckte en temligen tjock rök, som ett par dagar låg öfver staden. Den kom ifrån öster, och landtboer, som träffats å torget, lära hafva talat om en i Almunge socken anstäld torfbränning, hvilken genom :ovårdsamhet spridt elden rundtom, så att släckningen blifvit svår, och flera menniskor dervid skadades. Huru härmed varit, är mig veterligen ännu icke kändt Möjligen härkom röken från den stora brand åt ryska sidan till; hvarom tidningarne redan något vetat att berätta. I härvarande katedralskola har det gamla vanliga uppträdet upprepat sig, i det att agan blifvit missbrukad ända till vexation. Allmänheten har nu upprepade gånger haft ledsnaden erfara: uppträden af denna art inom detta berömda högre elementärläroverk. Det har väl försports, att äfven en eller annan af de yngre lärarne härstädes någon gång förgått sig vid användningen af agan; men detta har egt rum i-obetydligare grad, och saken: hade säkert vid dessa tillfällen icke fästat synnerlig uppmärksamhet, om ej sinnena förut varit bragta till en retlig känslighet, till följd af föregångna gröfre, af rektor begångna förseelser af samma slag; ty det är egentligen skolans rektor sjelf, som både förr och nu denna gång våldsamt förgått sig och fortfar att förstöra eller åtminstone mycket försvaga det anseende, som skolan för öfrigt i Eng fall åtnjuter genom sina många dugliga och nitiska lärare. Den våldsamma vexation, rektor nu senast låtit komma sig till last, skyndade den ena åf stadens båda tidningar att i detalj omförmäla, och;som vi förmoda att berättelsen om detta senaste bedröfliga .uppträde i Upsala katedralskola kommer att göra sin rund genom de flesta tidningarne i landet, anser jag öfverflödigt att derför specielt redögöra. Jag bifogar endast några reflexioner, till be:ecknande af det intryck denna bekymmersamma tilldragelse gjort på Oss: Det sätt att bestraffa förseelser ellerförbrytelser, begångna af skolungdomen, hvilket skölans rektör, såsom sagåt är, äfven förut, men isynnerhet denna gång tillåtit. sig, låter icke, om man är rättvis och opartisk, rimljgtvis försvara sig genom någon mildrande förklaring. Tilldragelsen bevisar alltför tydligt, att Manneh låter reta sig till den grad af vrede, att han fullkomligt förlorar besinning, sans och sjelfbeherrskning. Det är psykologiskt oförklarligt, huru en äldre man kan bringas derhän, att han till denna oförnuftiga — Allavåtskildes med glada förhoppningar om dennå fosterländska förenings framtida förkofran: (Sv: T:) grad Yredgas på ett ; barn; Men —gfakia tala, tala Du fördrager. således gerna det onda för de goda följderna ? Ja visst. Bra: litet vinna vore jag, om pappas häftighet skulle qvärlemna några obehägliga och bittra känslor i mitt bröst, sedan han med kärlek sökt försona den. Men säg mig, huru tror du att tant Sophie skulle ha tagit emot utbrotten af-hans dåliga lynne, ifall hon varit hans hustru? Dethar jag mycket tänkt på.n Kära Jenny, tant Sophie är en bra och förträfflig hustru för den man hon fått. Alla lynnen passa icke tillsammans.) Jag undrar just hvad farbror Krug skulle säga om hennes förträfflighet, i fall han skulle .vingas att på samvete yttra sig derom. Jenny, nu-är du elak!y aNå: ja, hvad.gör det oss flickor emellan. Du kan vara lugn, Malin lilla! När jag tajar med främmande om min nådiga tänt, skall let ske med all aktning; ty du skall veta, att jag tror mig hafva naturliga anlag att ikna henne, eg detta ville jag meddela dig. Om jag händelsevis skulle:taga baronen till nan, så ämnar jag taga faster till mönster. Jaha, se icke så förvånad på mig för det, men jag känner en bestimd Kallelse att träda hennes fotspår., Tokal sade majorskan och klappade dottrens kind. Här du tänkt på frukosten ? Ja, den är i ordning; men som klockan endast är sju och frukosttimwian icke infaller förr än klockan nio, så ämnar jag göra en iten -promenad. Apropos, tant har besärr ipp till sig en bricka med kaffe, smör och oröd. Hon frukosterar således icke med 0582 Nej, vi få icke den äran. Oj, der ser jag baronen styra af ned i parken, och jag måste nödvändigt träffa honom förvett meddelande a hen att vira MAN dl, fr LsRIRKREn ENN TR gir I bbleredert cc EB HOT 4 2