Aftonbladet – 6 september 1858, sida 3

trakter afslötos i början af bygnadsarbetet, har äfvenledes intill de sista åren erhållits till betydligt lägre priser än de gångbara. På samma sätt har det ock lyckats erhålla andra materialier till billigare priser, än de annars gångbara. Äfven den marmof som erhållits från Italien, lyckades det, till följd af de då redan började krigsoroligheter och brist på andra beställningar, att betinga till särdeles Jåga priser. Anskaffningeti af egna fartyg och egna dragare för transporters besörjande m. m.har ock lemnat de tillfredsställande resultater, att inköpet af dessa inventarier under bygnadstiden redan öfverbetalt sig. På sådant sätt och hufvudsakligen genom beklädnadsmaterielens anskaffande från Borghamn kan det förklaras att den närvarande kostnaden för museibygnaden, uppgående till något öfver 610000 rdr bko, hållit sig inom en jemförelsevis låg summa. Redaktionens uppgift rörande det primitiva anslaget af 500.000 rdr bko till Nationalmuseum är likaledes grundad på ett misstag. Denna summa var icke grundad på något kostnadsförslag, så mycket mindre som någon plan eller ritning till ett museum då icke ens fanns. Summan 500,000 rdr togs så till sägandes på en höft och beviljades, om vi icke missminna oss, på enskild motion. Om den af någon ansågs större än nödigt var, som red. påstår, så är säkert att denne icke var någon sakkunnig person. När sedermera en plan uppgjordes och af K. M:t faststäldes,. samt -2:ne olika kostnadsberäkningar deröfver blifvit upprättade, slutade sig det ena på en summa af c:a 700.000 rdr bka och det andra. på omkring 1 million rdr s. m. i runda summor räknadt. Desså förslager uppgjordes likväl på en tid när materialier och dagsverken voro långt billigare: än nu, sedan kostnaden för de senare fördubblats. Det var icke heller i något af dessa kostnadsförslager beräknadt att museum skulle få det utseende som det nu får, -hvarken uteller invändigt. — Men oim, dessa omständigheter oaktadt, kostnaderna för vårt nationalmuseum, en gång färdigt, komma att bålla sig, såsom vi hoppas, inom den senare förslagssumman, hvarföre då på förhand inför egna landsmän klandra och nedsätta ett arbete som lofordas af. alla utländningar som:besett detsamma. Bland dessa torde i första rummet få nämnas geheimeöfverbygnadsrådet Stiler, hvilken, som bekant är, uppgjort planen till n useum och som denna sommar för första gången sett sitt pro-. jekt utfördt. Hans omdöme om såväl arbetets beskaffenhet, tiden för dess utförande äfvensom de: närvarande kostnaderna derföre, så vidt en jemförelse med utlandet kan ega. rum, var i hög grad tillfredsställande för alla dem, som -med ledningen af detta bygnadsföretag haft befattning. Med denne utmärkte och sakkunnige mans vittnesbörd och det egna: att efter förmåga hafva gjort hvad man kunnat, får jag tills vidare vara nöjd, likasom jag; är förvissad om att denna bygnad skall komma att göra heder åt vårt land och möjligen då äfven bereda ett rättvisare omdöme öfver dem, som derpå offrat tid och möda. Ett yttrande, som liksom i förbigående undsluppit -red.; som skulle .museibygnaden vara tilltagen i en alltför inskränkt skala, kan af! undertecknad icke lemnas oanmärkt, då ett sådant fel i planen i icke ringa mån och det med allt skäl borde göra enhvar, som intresserar sig för denna anläggning, missbelåten. Lyckligtvis är förhållandet icke sådant. Planen är grundad på ett af öfverintendentsembetet uppgjordt program och till utrymmet ändå större än hvad deruti blifvit ansedt som erforderligt. Som bekant är, kommer första våningen att intagas af kungliga biblioteket. När detta och våra öfriga samlingar växt till den mängd, att en annan lokal. måste beredas för biblioteket, vinnes således för musei egentliga samlingar ett nytt utrymme. Slutligen finner jag mig vid detta tillfälle! uppmanad satt rätta redaktionens omdöme öfver de statsrevisorer, som granskat museibygnadens handlingar och bygnadsmedlens användande. De hafva alla med stort iniresse tagit noga kännedom om bygnadens beskaffenhet och dertill hörande åtgärder — de senare revisorerna synnerligast med hänseende till bygnadens då mera framskridnaskick. Att det icke fallit någon enda medlem af dessa revisorer in att anmärka senfärdigheten af detta företag, som red. vill anse som prof på lojhet och slöhet, torde tvärtom vara bästa beviset på att de icke grundat sitt omdöme på lösa uppgifter, utan törskaffat sig fullständig och noga kännedom om sanna förhållandet. Det är en sådan noga och grundlig undersökning, som undertecknad har alla skäl att önska af äfven de närvarande statsrevisorerna och som, så vidt på mig ankommit, jag på allt sätt sökt och skall söka att underlätta. Jag tror mig härmedelst och en gång för alla hafva temliger fullständigt vederlagt alla de anmärkningar som i redäktionens uppsats förekomma. Det har skett, mindre för att bemöta de deruti framkastade för mig personligt sårande hänsyftningar, som jag dessutom tror icke särdeles kunna skada mig, som icke fast mer för att bereda en bättre och riktigare tanka hos allmänheten om utförandet af ett företag af stort nationelt intresse. J. Kleen. Chef för Nationalmuseibygnaden. rmt, hvarföre det svårligen skulle erhållas, om till-. arbetningen skett på vanligt sätt, så skulle .kost-z naden ensamt för denna ,materiel stigit till en. så oerhörd summa, att all:tanka derpå måst uppgif-. vas. Man ser häraf hvilken stor vinst uppkommit